Tidig planering ska lösa massproblem
1,7 miljoner kubikmeter jordmassor och 1,2 miljoner kubikmeter bergmassor beräknas hämtas upp ur marken innan Västlänken genom Göteborg står klar någon gång fram mot 2028. Men redan nu planeras för hur massorna ska användas.
När Västlänken genom Göteborg börjar byggas krävs hantering och – helst – återanvändande av 2,9 miljoner kubikmeter överskottsmassor.
– Vi tar i det här tidiga skedet åt oss av synpunkter, och ingenting är färdigt eller klubbat. Samråd pågår om tunnlarna och dialogen är både bra och viktig för oss. Fördelen med att vara ute tidigt med samråd är att man får en chans att ändra sig, säger Per-Inge Söderström, produktionsansvarig för Västlänken.
Västlänken blir en cirka åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg genom centrala Göteborg. Ungefär sex kilometer förläggs i tunnel och i planerna ingår en underjordisk station vid den nuvarande centralstationen. Dessutom byggs stationer vid Haga och vid Korsvägen i anslutning till det så kallade evenemangsstråket.
Projektet finns med i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2010–2021, som regeringen fattade beslut om våren 2010.
Västlänken finns också med i det förslag till nationell transportplan för åren 2014-2025 som presenterades i våras. Den nya planen är på remiss och regeringens beslut väntas under våren 2014.
Än så länge är projektet i en inledande fas – även om dåvarande Banverket inledde visst planeringsarbete för ungefär tio år sedan. Nuvarande målsättning är att en järnvägsplan och systemhandling ska vara klar för granskning i december 2014. Möjlig byggstart kan då bli 2017-2018 och möjligt färdigställande någon gång under perioden 2026-2028 till en kostnad som 2010 beräknades till ungefär 20 miljarder kronor.
Enligt nuvarande beräkning kommer anläggarna att hantera runt 2,9 miljoner ton överskottsmassor, och en viktig del av projekteringsarbetet är att begränsa de störningar som masstransporterna för med sig i form av bland annat buller och smuts.
Som det ser ut i dag kommer det att etableras sex påslag för arbetstunnlar. Det innebär dels att transporterna kommer att fördelas över flera trafikleder, men platserna för påslagen är väsentliga även av andra anledningar.
– Vi ska ha så kort väg som möjligt ut till de stora lederna, samt kunna använda tunnlarna som service- och räddningsvägar, säger Per-Inge Söderström.
Lika viktigt är det att begränsa både antalet transporter och de volymer som måste förvaras på upplagsplatser. Exempelvis är ambitionen att i huvudsak transportera jord och lera direkt från schaktgroparna.
Delvis är tanken att återanvända massor direkt i projektet, och Per-Inge Söderström betonar att överskottsmassorna är en tillgång som kan göra mycket nytta även på andra platser.
En källa till inspiration är utbyggnaden av E45 där massor från projektet användes för att förlänga fallhöjden på Alebackens skidanläggning med tio meter, vilket innebar att skidpistarna kunde förlängas med 100 meter.
En mer självklar lösning är att använda massor för att jämna till marken vid nybyggnad av bostadsområden.