Ställ förnuft över partifärg
Det har inget med politisk färg att göra. Det handlar om kompetens och förnuft.
Bland de ämnen som var uppe till debatt fanns miljön, det undermåliga järnvägsnätet, skattenivån på drivmedel och transporter samt det bristfälliga regelverk som gör det möjligt för utländska åkare att i Sverige utföra uppdrag som egentligen är olagliga. Eller var dessa ämnen egentligen uppe till debatt? I själva verket handlade det mest om att med mer eller mindre välformulerade ord slå fast att vi har problem och att det är någon annans fel. Och på de här punkterna råder en minst sagt befriande enighet bland debattörer oavsett partitillhörighet.
Av riksdagsdebatten att döma kommer problemen i den svenska infrastrukturen att kvarstå. Retoriken tyder på att politikerna just nu inte i första hand arbetar för att hitta lösningar. Den främsta drivkraften är i stället att vinna valet nästa år. Och då betraktas tyvärr retorik som mer värdefull än praktisk problemlösning. Därmed är det stor risk att vi kommer att trampa vatten under det närmaste året – i varje fall tills den valda regeringen hunnit samla krafterna och kan börja blicka i varje fall fyra år framåt.
Fyra år! Det finns inget infrastrukturprojekt av någon form av dignitet som ens hinner drivas från idé till byggstart på så kort tid. Här finns ett av de stora problemen. Utbyggnaden – och till och med underhållet – av infrastrukturen måste bedrivas med betydligt längre framförhållning än så om det ska bli någon som helst substans och struktur. Ett första steg kan vara att skapa partsöverskridande samsyn på vad som behöver göras och när det ska ske. Innan dess kommer käbblet – som mest hör hemma på sandlådenivå – att fortsätta styra debatten och ta tid och kraft från konstruktiva planer och åtgärder.
Nu betyder inte ens samsyn att nödvändiga åtgärder vidtas. Det framgick inte minst på ett mycket brutalt sätt då Socialdemokraterna 1997 valde att upplösa den så kallade Dennis-överenskommelsen från 1992 som skulle lösa trafikknutarna i Stockholm. Tanken med Dennispaketet var god, men med facit i hand står det klart att inte ens väl förankrade idéer lever ett skyddat liv i all evighet. Ett beslut tenderar bara att gälla tills ett nytt fattas. Det gäller dessvärre även kloka beslut.
Med tanke på att vintern nu börjat röra sig ner genom Sverige och med förra årets återkommande frustration över bland annat störningar i tågtrafiken i gott minne finns anledning att känna åtminstone en begränsad oro inför de närmaste sex månaderna. Detta trots att Trafikverket och SJ hittat den ultimata lösningen på problemen. Om man ställer in tågen kan de inte komma för sent och då ser statistiken genast mycket bättre ut.
Det skulle dock vara värdefullt om politiker, tjänstemän och trafikhållare någon gång inser att de presumtiva passagerarna inte ser lösningen på riktigt samma positiva sätt. Först när så sker lär vi se en långsiktig lösning på dagens transportproblem. Och det har inget med politisk färg att göra. Det handlar om kompetens och förnuft.