Fel attityd gör kunskap värdelös
Övervintrade dinosaurier kan vara kul som kuriosa, men skapar kaos och oreda när de släpps fria i fel tidsålder.
Förlorad kontroll över maskiner och verktyg är en vanlig anledning till arbetsskador, fall är en annan. Av arbetssjukdomarna hänförs 40 procent till belastningsfaktorer som tunga lyft eller ansträngande arbetsställningar. Samtliga dessa riskmoment är rikligt förekommande i byggbranschen som också brukar finnas med på, i det här fallet mindre smickrande, framträdande placeringar i statistiken. Samtidigt brukar bygg och anläggning lyftas fram som en bransch där det till och med kan vara svårt att stanna kvar i sitt yrke ända till pensionsåldern.
Arbetsmiljöverket har uppmärksammat att byggandet av Citybanan i Stockholm sticker ut i statistiken. Sedan starten har fem personer förlorat livet, men därutöver har det också skett oroande många olyckor med sjukskrivning som följd. Så sent som i augusti i år skadades två personer när de fick betong över sig.
Helt klart är att arbetsmiljön numer tillmäts betydligt större betydelse än tidigare. Ingen – absolut ingen – tjänar på sjukfrånvaro och för tidiga avslut på yrkeskarriären. Det är en anledning till att Arbetsmiljöverket nu gör en bred, flerårig satsning för att etablera och utveckla förebyggande arbetsmiljöarbete, inte minst bland småföretagare – och inte minst bland bygg- och anläggningsföretag.
Kunskap är viktig, men problemet är förmodligen ett annat – attityd. En viktig förutsättning för en sund arbetsmiljö är att det arbete som ska utföras görs på rätt sätt. Det räcker inte med att göra riskbedömningar och hoppas på att allt går bra. Inte minst för byggbranschen handlar det om att acceptera att en fungerande arbetsplats faktiskt tar tid att planera och etablera och att det arbete som sedan krävs också kan bedrivas på ett sätt som är rimligt både med avseende på tid och hjälpmedel.
Och här återstår mycket att göra för att byggbranschen över huvud taget ska kunna visa någon som helst trovärdighet i sina påstådda strävanden efter bättre arbetsmiljö.
Bland annat handlar det om att inse skillnaden mellan kort byggtid och för kort byggtid. När investeringarna är stora prioriteras allt för ofta kravet på snabba intäkter framför medarbetarna hälsa.
Allra viktigast är dock att avveckla dagens föråldrade ackordssystem som i princip bygger på att utföra så mycket arbete som möjligt på så kort tid som möjligt, vilket tvingar fram både negativ stress och onödig belastning på kroppen. Eftersom kvalitet är ett betydligt mer lockande begrepp än kvantitet i dagens moderna samhälle finns en uppenbar risk att rekryteringen till branschen hämmas. Övervintrade dinosaurier kan vara kul som kuriosa, men skapar kaos och oreda när de släpps fria i fel tidsålder. För dagens ungdom finns åtskilliga andra alternativ som verkar betydligt mer attraktiva.
Både fack och arbetsgivare tycks mer eller mindre strunta i konsekvenserna av att ackordssystemet bidrar till en mindre välkommen machokultur. I stället är det samhället som allt för ofta får ta ansvaret för att de människor som sysselsätts på byggarbetsplatserna slås ut onödigt tidigt på grund av sargade och slitna kroppar.
För arbetsgivarnas trovärdighet handlar det också om att inte missbruka underentreprenörerna. Det är för lätt att välja ett lägre pris vid upphandlingarna i stället för att välja den entreprenör som värnar om sig själv och sina anställda. Den håltagare som arbetar med handhållen utrustning i stället för väggmonterad borde inte premieras för att han väljer bort säkerheten. Det borde inte heller den asbestsanerare som struntar i gällande säkerhetsföreskrifter och därmed kan erbjuda en lägre prisnivå.