Visionären från Vindeln
Av 
Vindeln. Om någon förtjänar en staty för sina insatser för hemorten är det kanske Allan Jonsson, den till synes oansenliga åkaren från Vindelånäset som växte upp på en liten bondgård och i likhet med många av sina generationskamrater i Norrlands inland fick jobba både hårt och mycket redan som ung.
När han närmade sig 30 i början av 1950-talet körde han lastbil för Vindelns åkeri, det var ett bra jobb som tog honom härs och tvärs i Svea rike och även utanför landets gränser. Han var nöjd.
Men en gryende liten entreprenör började göra sig gällande i den tryggt anställde chauffören.
Kanske började det pirra redan när åkeriet köpte en liten ABS lingrävmaskin och Allan fick chansen att köra den lilla grävaren, som han tyckte var både enkel och effektiv.
Det dröjde inte länge innan han betecknade sig själv som en ”hygglig grävmaskinist”, och sedan lät han sig till sin egen förvåning övertalas när den Örebrobaserade återförsäljaren ville bygga upp ett rikstäckande försäljarnät och bestämt hävdade att Allan hade talets gåva och borde kunna sälja lingrävare från Indalsälven och norrut.
Allan Jonsson hade sagt ja, så det fanns ingen återvändo. I stället tog han sig an uppdraget med stor frenesi, året var 1953 och med lillebror Rune i släptåg förevisade han den lilla ABS-maskinen i by efter by, han utförde service och utbildade förare och vart han än drog fram med sin fantastiska maskin samlades folket i stora skaror, en grävmaskin var höjden av modernitet i 1950-talets Norrland.
Snart blev bröderna dock varse att den som säljer entreprenadmaskiner även bör kunna erbjuda service, de byggde därför en verkstad i Vindeln och anställde en svetsare.
Att bygga upp en verkstad kostade dock på, Allan köpte utrustning för 25 000 kronor men hade bara 2 000 kronor på kontot. Jakten på likvida medel vidtog därför, bankerna fnös åt hans propåer men hemmavid fanns västerbottningar med större visioner: grannen Seris Olsson, som drev Vindelns damkonfektion, samt hennes make Sven lånade ut pengarna tämligen direkt och Allan Jonsson fick nästan en månad på sig att betala tillbaka.
Innan månaden var till ända satt en skamsen Allan åter vid makarna Olssons bord och serverades kaffe med dopp. Han kunde inte betala tillbaka pengarna, han hade dessutom kommit fram till att han nog behövde låna lika mycket till om det här skulle gå ihop.
Många hade dragit öronen åt sig vid en så fräck förfrågan, men Seris Olsson hade inget annat än det största förtroende för den envetne entreprenören, och med ytterligare ett antal tusenlappar på fickan fick Allan Jonsson fart på verksamheten och han deklarerade senare i livet att utan lånen skulle varken Cranab, Indexator eller Slagkraft existerat.
Efter något år visade det sig att lingrävarnas tid var utmätt, och bröderna Jonsson fick börja om på ny kula.
Med en fungerande verkstad, flinka händer och en okuvlig entreprenörsanda drog sig Allan till minnes sin barn- och ungdoms skogsarbete, detta var trots allt skogsland, barrträden breder ut sig milsvitt kring Vindeln och skogsbruket är alltjämt något av bygdens själ.
Han tog sig resolut för att bygga en kran, en modern kran med leder, hydraulik och en vajerstyrd grip. En duktig svetsare hade han och de mer svårbemästrade cylindrarna hämtade han från Ålö Maskiner i Brännland.
En kran blev det, Allan tog stolt med sig uppfinningen till Noliamässan och sålde sju kranar direkt.
Väl hemma i Vindeln utbyttes glädjen i fullständig panik när han insåg att han måste tillverka dessa sju kranar omgående, han fick skrapa ihop alla plåtbitar han kunde hitta, skaffade fram ett nytt svetsaggregat och klarade beställningarna med ett nödrop.
Krantillverkaren Cranab var därmed född, ett företag som snabbt blev en dominerande arbetsgivare på orten med 250 anställda i början av 1970-talet.
Brodern Rune hade tidigt klivit av företaget och Ålö Maskiners grundare Karl-Ragnar Åström klev in som hälftenägare. När han sedermera ville sälja sin andel kunde Allan inte köpa ut honom. Företaget såldes därför i sin helhet 1973 och föga anade grundaren Allan Jonsson då att hans yngste son Fredrik skulle gå in som vd och delägare en bit in på 2000-talet.
Sagan om entreprenören Allan var dock långt ifrån över. Innan han lämnat ifrån sig Cranab lyfte han ur ett företag vid namn Indexator.
Indexator tillverkade hydraulnipplar i Norrtälje, efter återkommande leveransproblem uppmanade Allan Jonsson skämtsamt ledningen att flytta verksamheten till Vindeln.
Till hans stora förvåning hörsammade de önskemålet 1968. Men även när verksamheten fanns nästgårds var problemen så stora att Allan Jonsson fann för gott att köpa hela bolaget.
När han sedan sålde Cranab fortsatte han driva lilla Indexator med sina hydraulnipplar. Han närde också en dröm om att göra något lite mer avancerat – en hydraulmotor, med i paketet fanns nämligen en bunt ritningar, ett patent som lovade gott när det gällde att bygga en rotator.
Det tekniska steget från hydraulnipplar till en hydraulmotor var dock stort. Trots att sonen Anders, som i dag är vd för Indexator Rototilt Systems och en av fyra delägare i företaget, var väldigt ung i mitten av 1970-talet minns han perioden som lärorik men påfrestande.
– Det blev en minst sagt vinglig start, entusiasmen fanns men det var si och så med kompetensen, vi prövade oss fram.
Till slut var till och med Allan Jonsson beredd att ge upp, han gav sig själv och företaget en deadline – hade man inte fått fram en fungerande produkt innan jul 1978 fick det vara. I grevens tid föll tekniken på plats.
– Under hösten hittade vi några ”key points”, och kunde börja tillverka rotatorer för skogsindustrin, säger Anders Jonsson.
Indexator hade funnit sin nisch och Allan Jonsson satte siktet på nya erövringar. 1983 köpte Anders och två av hans syskon företaget och pappa Allan klev av.
Hans nya projekt gick ut på att utveckla slagor. Som åkare hade han fått köra lastbil med besprutningsaggregat och han hade under årens lopp på något sätt funnit tid att experimentera med olika typer av mekanisk slybekämpning.
Trots många motgångar gav han inte tappt, ett otal igenvuxna västerbottniska skogsbilvägar fick agera försökskanin när Vindelns envetnaste entreprenör provslog och jämförde olika kättingar och axlar.
Arbetet bar dock frukt och den nya slagtekniken togs tillvara i ytterligare ett välkänt Vindelnföretag – Slagkraft, som i dag ingår i Cranab.
Indexator fortsatte i barnens regi, några år efter övertagandet lade man ner tillverkningen av hydraulnipplar och fokuserade helt på rotatorer, en satsning som gick hem – i dag säljer företaget rotatorer i över 40 länder. En ambition var dock att finna fler ben att stå på, man började tillverka rotatorer även för skrotgripar, styckegodskranar med mera. I början av 1990-talet kom så nästa innovation – rototilten, en investering som började på stapplande ben men som i dag står för över hälften av Indexators sammanlagda omsättning.
Fotnot: Läs mer om Indexator här. (Klicka på länken.)
OBS! Det här reportaget är från 2013, Indexator hette då fortfarande Indexator. 2015 bytte bolaget namn och det heter numera Rototilt.
——————————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.