Tuffare regler i täkten
En dödsolycka fick Skanska att tänka om. Genom att styra upp trafiken, bygga bort fysiska risker och kräva mer av både kunderna och de egna maskinförarna ska täkterna bli säkrare.
5
Bilder
Skanska försöker i första hand bygga bort riskerna i sina täkter. Bilden är från Vällstatäkten utanför Stockholm. Foto: Ulrika Andersson
Upplands Väsby. Hösten 2012 blev en väckarklocka för Skanska. En lastbilschaufför klev ur bilen i Vällstatäkten utanför Stockholm, han skulle promenera över till en hjullastare för att diskutera lasten. Maskinföraren hade dock dålig sikt och lastbilsföraren blev överkörd och dog. Dödsolyckan fick Skanska att tänka till.
– Vi insåg att det är så här det fungerar i täktverksamheten. Vi insåg också att om vi jämför oss med andra industrier med liknande verksamheter så ligger vi efter, säger Jerry Andersson, arbetsmiljöutvecklare på Skanska Arbetsmiljö och säkerhet.
Enskilda människor k
Täkten ligger i Upplands Väsby nordväst om Stockholm. Här samsas man om utrymmet med arrendatorn DA Mattsson som tar emot och säljer jord och andra massor. Skanska har tio anställda och 15 underentreprenörer, ett par krossar och ett asfaltverk, sprängning sker en gång i månaden och asfalt och bergmaterial i tio olika fraktioner bjuds ut till försäljning, totalt producerar man här 800 000 ton per år.
Två hjullastare servar kunderna och lastbilarna kommer i en strid ström in på området.
– Det är antagligen den mest trafikerade av våra täkter, vi får in 200 lastbilar om dagen, ibland blir det över 250, till det kommer grannen Mattssons besök och periodvis kan det bli 500-600 bilar om dagen, med så mycket trafik är riskerna stora, säger Jerry Andersson.
Omgörningen inleddes med en omfattande och detaljerad riskbedömning. Sedan skred man till verket.
– Vi började med att försöka bygga bort riskerna fysiskt.
Täkten skyltades upp, tanken var att kunderna ska veta hur de måste bete sig inne på området.
Steg två var att sätta upp bommar, Skanska har också vallat in olika områden, enkelriktat trafiken inne i täkten, byggt flera rondeller och försökt styra trafiken.
– Tidigare var det lite Vilda Västern, man körde lite där man ville, det fanns inga avgränsningar och blev nästan som en motorväg igenom täkten.
Nu är täkten uppstyrd med betongbarriärer, parkeringen har vallats in, infarten är delad i två för att undvika att man backar på vägen, flera rondeller har också byggts, hela täkten är enkelriktad och asfaltbilarna tvingas ta en liten omväg till asfaltverket för att inte vara i vägen för grusbilarna.
Steg två är att ge kunderna en muntlig introduktion när de kommer till täkten första gången.
– De måste få informationen och visa att de har förstått den.
Vällstatäkten tar inte emot privatkunder, omsättningen på förare är ändå enorm i den stora täkten.
– Det finns säkert 2 000 bilar som kör grus i Stockholmsregionen, vi får dagligen hit förare som inte varit här förut eller som kanske inte har varit här på ett år, säger Jerry Andersson.
Ett ännu olöst problem är hur introduktionen ska gå till.
– Det kan ju bli konkurrenshämmande, om vi upplevs som för krångliga kan våra kunder välja en annan täkt.
Det gäller att vara smidig utan att nagga säkerheten i kanten. Skanska uppger dock att de har åkarbranschen med sig.
– Det kan vara lite mer problem med ensamåkarna som ofta har en mycket pressad ekonomi.
Merparten av kunderna beter sig säkert i täkten, betonar Jerry Andersson.
– De flesta sköter sig men tidspress och ekonomi går ibland före att tänka med huvudet.
Pressen på åkare är stor, inte minst i storstadsregionerna.
– Då kan det vara bra att det blir svårare att göra fel.
Tanken är att de som genomgått introduktionen inte ska behöva upprepa processen på ett år.
– Vi arbetar på den tekniska biten, det kan bli någon form av inpasseringskort och mitt mål är att vi ska vara klara med det under året, säger Jerry Andersson.
En annan olöst fråga är hur man ska kommunicera i täkten – via radio, via vilken kanal i så fall, via egna mobiler eller på annat sätt.
– Vi vill få bort systemet att man ska prata ”hytt-mot-hytt”, vi vill inte heller att någon ska lämna sitt fordon för att prata. Målet är att vi ska bli klara med en lösning i år.
Kunderna är en del av ekvationen, de egna maskinförarna en annan. Faktum är ju att samhällets trafikregler gäller även innanför avspärrningarna, och det ska inte gå att ta sig friheter i täkten.
– Förut har man nästan fått göra precis som man vill, det ändrar vi på, vi måste inte minst vara goda förebilder om vi ska kunna kräva något av våra kunder.
Dödsolyckan i fjol skedde delvis på grund av att maskinförarens sikt var skymd bakom skopan. Skanska vill därför uppmärksamma förarna på vikten att ha koll, inte minst på att skopan är ”lagom” sänkt.
– Men vi kan inte säga exakt vilken höjd som ska gälla, det är inte heller lätt att veta hur man ska göra, förarna får ingen hjälp av instruktionsböckerna och även om man ”ska” ha skopan 29,5 centimeter över marken fungerar det inte i ojämn terräng till exempel.
Rådet blir därför att justera skopläget efter bästa förmåga.
– Vi försöker förmå förarna att vara observanta, det är allt man kan göra.
Skanska har också tittat en hel del på olika typer av skyddsutrustning. Ett samarbete med Volvos svenska leverantör Swecon har lett till en del intressanta uppslag, till exempel när det gäller varningssignaler och kameror. Jerry Andersson konstaterar att tekniken finns, men att det ofta är svårt att få fart på tillverkarna.
– Vi får ofta höra att efterfrågan både i Sverige och utomlands är för liten. Nu har vi i alla fall ett mycket bra samarbete med Swecon, det är vi glada för.
Sverige är knappas t först på bollen när det gäller täktsäkerhet. Jerry Andersson ser Storbritannien som ett föredöme i frågan.
– De ligger tio år före oss.
Han exemplifierar med brittiska Cemex täkter, där kunderna bland annat avkrävs full skyddsutrustning, säkerhetsbälte, varningslampor, backkameror med mera.
– Cemex kan också när som helst utföra en inspektion ute i täkten och den lastbil eller förare som inte uppfyller kraven är inte välkommen mer. Det är stenhårt!
Jerry Andersson konstaterar att de brittiska olyckstalen är lägre än de svenska och att kraven som ställs är avsevärt högre.
– Hela branschen har gått igenom ett stålbad, plus att det finns ett myndighetstryck på ett helt annat sätt, med mer detaljerade regler och arbetsmiljöföreskrifter.
Jerry Andersson ser gärna en liknande utveckling i Sverige.
– Jag vill gärna ha ett högre tryck från myndigheterna, tillsammans med dem kan vi skapa en bättre arbetsmiljö.
Skanska kräver i dag skyddsutrustning. Att inspektera kunderna och kasta ut syndare blir dock knappast aktuellt tror Jerry Andersson.
– Men vi måste bli tuffare, den som inte följer reglerna är en säkerhetsrisk både för sig själv och andra och det är inte acceptabelt.
Skanskas reformeringsarbete i Vällstatäkten är avslutat och företagets mål är att införa systemet på alla sina drygt 100 täkter.
– Vi har infört det på 21 prioriterade täkter och innan årsskiftet hoppas jag vi blir klara med de mellanstora, sedan går vi vidare med de mindre täkterna under 2014.
Även de minsta täkterna har mycket att vinna på att anamma ett mer strukturerat säkerhetstänkande anser Jerry Andersson.
– Framförallt måste alla göra en detaljerad riskbedömning, den vi gör nu är mer omfattande än någonsin förr.
Skanska vill också sprida sina kunskaper i branschen i stort och arbetar bland annat för detta via branschorganisationen SBMI.
– Skanska är först ut men vi konkurrerar inte med säkerhet och delar gärna med oss. —————————————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube