6

Bilder

En av många. Micke Bergman är en av de snöröjare Svevia förlitat sig på genom åren. Foto: Ulf Lodin.

Järfälla. Hösten smyger sig på stockholmarna, trots att solen skiner och det till och med blir lite svettigt om dagarna börjar löven gulna och morgnarna blir allt kyligare. Vintern verkar avlägsen, men om bara några veckor ska beredskapen för snöröjning vara lika god som en bister januaridag då snöstormen viner.

Nils Balstedt, entreprenadingenjör på Svevia Stockholm Norr, är en av alla de som förbereder sig inför vintern. Svevia sköter de statliga vägarna i området, en sträcka på ungefär 30 mil. Till det kommer ett otal mil i flera kommuner.

– Vi har Danderyd, Vallentuna, Lidingö och delar av Stockholms kommun, säger Nils Balstedt.

I Stockholm sköter man Kungsholmen, Östermalm, Bromma, Spånga, Kista och Akalla.

Uppdragen skiljer sig åt mellan kontrakten, Trafikverkets vägar ska man sköta året runt, Lidingö har bara kontrakterat Svevia för vinterunderhållet och i de övriga kommunerna är det olika grader av året-runt-kontrakt som gäller.

– Sverige har 290 kommuner, alla gör olika, konstaterar Nils Balstedt.

Svevia har en del eget folk och maskiner att ta till.

– Det är kanske 10-15 procent eget, sedan hyr vi in ohyggligt många entreprenörer.

25 procent av styrkan utgörs av åkare, och av de 60-65 procent som återstår är hälften lantbrukare och hälften maskinentreprenörer.

– Det har blivit allt fler maskinentreprenörer på senare år, kommenterar Nils Balstedt.

Han räknar med ett 40-tal lastbilar och 170-180 traktorer och lastmaskiner.

– Vi själva står för 12-13 maskiner, det är både lastbilar, lastmaskiner och redskapsbärare.

Entreprenörerna handlas upp för den tid Svevia fått kontrakt på ett visst ställe. När det gäller lastbilarna står Svevia för både saltspridare och plogar.

– Det enda kravet vi ställer då är att de har hydraulik och fästen som fungerar, säger Nils Balstedt.

Underentreprenörer med hjullastare eller traktorer får stå för redskapen själva.

– Vi ställer de krav som våra beställare ställer på oss, de ska ha vikplogar till lastmaskinerna och sandspridare till traktorerna.

Det är sedan nästan fritt fram vad gäller märke, årgång eller andra finesser.

– Det är alltid miljökraven som beställaren ställer som vi måste rätta oss efter när vi väljer maskiner. Det går inte att tumma på.

Plogarna håller i många år men slitstålen måste bytas några gånger per säsong.

– Är det mycket snö slits de mindre, är det mer slask går de hårt mot asfalten och byter man inte körs hållaren till fästet sönder, säger Nils Balstedt.

Svevia står för stålen på Trafikverkets vägar medan entreprenörerna ansvarar för materialet på de kommunala kontrakten, åtminstone på de mindre vägarna.

Nils Balstedt konstaterar att det har hänt en hel del på materialsidan under de senaste decennierna.

– Plogarna har blivit större och bredare, man kan ta med sig mer. Utrustningen har också blivit mycket bättre, man kan svänga och tilta med den, det är mycket som har hänt.

Miljökraven har också skärpts avsevärt.

– Nu kan man i princip bara använda nya maskiner.

Kraven blir allt strängare ju närmare innerstan man kommer.

– Där kräver våra beställare nyare lastbilar och modernare maskiner, längre ut kan man köra med betydligt äldre grejer.

– Fast nuförtiden har alla nya grejer, det är nog ingen maskin som är äldre än 6-7 år, tillägger Nils Balstedt.

Kommunerna skiljer sig åt när det gäller kraven på hur plogat det egentligen behöver vara.

– På en del ställen har de jättestränga krav, på andra kan det bli 7-10 centimeter innan de tycker att det är dags att åka ut.

I Stockholm stad har de skiftande kraven mellan de olika stadsdelarna ibland fått invånarna att höja på ögonbrynen.

– Tidigare har det kunnat skilja flera centimeter från en del av staden till en annan bara någon kilometer bort. Men de har skärpt upp det där nu.

Trafikverkets krav är jämna och höga, inte minst på E4.

– Det är ju en pulsåder, är det en centimeter snö måste vi ut.

Säsongen drar snart igång, även här är det olika bud mellan olika kommuner.

– Trafikverket vill att vi ska vara redo den första oktober, så då är vi det. Stockholm Stad har satt startdatum till den 15 oktober, då är det det som gäller.

Innan dess ska både Svevia och underentreprenörerna ha utrustningen i ordning.

– Vårt avtal med lastbilsåkarna innebär att de under en dag ska vara hos oss för att prova ut och kalibrera utrustningen tillsammans med vår verkstadspersonal. Entreprenörerna får kalibrera sina grejer själva.

Med utrustningen på plats är det bara att jobba på som vanligt till dess att det börjar dra ihop sig. Svevias tre arbetsledare ska då vara redo att skicka ut trupperna i norra Stockholm.

– Är det tio grader varmt i oktober blir det ju inte mycket gjort, men så fort det börjar snöa är allt igång, säger Nils Balstedt.

Den sista april är vintersäsongen över i alla kontrakt. Har man inte redan börjat sopa är det hög tid då.

Förra säsongen föll snön ymnigt över huvudstaden med omnejd, Nils Balstedt anser dock att beredskapen var och förblir god.

– Ingen beställare vill betala för att vi ska vara rustade för det ”värsta” läget, det finns ju inte resurser att köpa in 20 extramaskiner som bara ska stå och vänta, men det behövs inte heller. Det finns alltid maskiner och förare man kan ta in, inte minst för att våra underentreprenörers vanliga jobb ställs in om det snöar för mycket. Det är också rätt lätt att styra om maskinerna, om det snöar mycket i norra delen snöar det kanske mindre i söder, då kan vi flytta resurserna.

Han konstaterar dock att om det snöar mycket i en stor stad med många människor och mycket bilar lär det bli tjockt ett tag.

– Det går inte att få undan allt på en gång med 100 000 bilar i vägen, hade vi lika mycket snö på landet med mindre folk och mindre bilar vore det inget problem.

De snörika vintrarna har ställt höga krav på snöröjningen.

– Det har kanske stora snöfall med tre decimeter en förmiddag, inte som vanligt med fem centimeter som sen slaskat bort. Då tar det längre tid. Svevia ser ett stort värde i att ha en ständig dialog med beställarna.

– Vi måste tillsammans kunna prioritera vad som behöver göras, det har funkat rätt bra.

Nils Balstedt tillägger att bilisterna också bör vara beredda på att vintern innebär andra förutsättningar.

– Om man åker en timma senare till jobbet får man kanske åka på en färdigplogad väg i stället.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube! 

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.