Ritchie vill erövra Norden
26-27 september kommer Ritchie Brothers till Finland. Det har tagit 55 år sedan starten i Kanada 1958, men nu är det dags för auktionsjätten att skapa en nordisk tummelplats där maskiner, fordon och utrustning för entreprenadbranschen kan byta ägare.
Moerdijk. Vårsolen har inte riktigt lyckats tränga undan den envetna vinterkylan. Vindarna från den holländska Atlantkusten biter fortfarande i skinnet. Det känns inte riktigt som rätt tillfälle att fråga efter närmaste tulpanodling. I stället får färgprakten hämtas från de cirka 2 000 maskiner, redskap och utrustningar som samlats på Ritchie Bros auktionsområde i Moerdijk, söder om Dordrecht.
Redan vid niotiden på morgonen är ljudvolymen imponerande. En av de 30-40 maskinauktioner som det kanadensiska företaget arrangerar på olika platser runt om i Europa under ett år har just börjat. Utroparen låter som en hel binge kulsprutor när han smattrar fram priser, förfrågningar och avslutar gjorda inköp i ett tempo som får vilken radiopratande sportjournalist som helst med självaktning att lyfta på hatten av vördnad.
– Det tar två till tre år att utbilda sig till auktionist. De måste kunna prata tydligt i oerhört högt tempo och måste också vara extremt snabbtänkta vad gäller siffror. Arbetet är väldigt intensivt och påfrestande. Under en auktionsdag varvar fyra personer som kör ungefär en halvtimme i taget innan de blir avlösta, säger företagets kommunikationsansvarige Alexander Ypeij.
Det är inte bara auktionisten som måste vara skärpt. Det gäller i väl så hög grad köparna som måste hänga med i de minst sagt snabba svängarna – hela tiden med motorers surrande i bakgrunden. När en samling mindre kinesiska hjullastare rullar fram mot läktaren är oväsendet närmast öronbedövande.
– Vi vet att ungefär 20 procent av budgivarna inte förstår engelska. De hänger med via våra moderna displayer som klart och tydligt visar de aktuella buden, säger Jorma Karjalainen, Ritchie Bros regionchef för de nordiska länderna.
I Moerdijk finns en av Ritchie Bros dryga halvdussinet europeiska auktionsplatser. Snart är det dags för den åttonde. Blickarna har en tid riktats mot norra Europa och 26-27 september kommer Tammerfors att stå värd för företagets första nordiska auktion för entreprenadmaskiner
– Norden är en viktig marknad som rullar på bra och förhållandevis stabilt. Många har hittat till oss och använder oss både vid avyttringar och vid nyinköp. Inte minst har Norge och Finland utvecklats på ett för oss lyckat sätt. Men det finns fler anledningar till att vi startar den nordiska auktionsverksamheten i Finland, en är landets medlemskap i EU, en annan är valutan. Det blir mindre krångel i Finland än i de andra nordiska länderna. Av stor betydelse är också att man i Finland oftast fattar snabba beslut, det blir inga långbänkar som det lätt blir i exempelvis Sverige. Vi utesluter ändå inte att det kan bli auktioner även i andra nordiska länder, säger Jeroen Rijk, senior vice president för försäljningen i Europa.
Givetvis blir även Jorma Karjalainen en värdefull bro till det finska språket och får dessutom funktionen som nätverksbyggare i norr. Ett fungerande nätverk har funnits länge, men växer nu i allt snabbare takt. Även om företaget aldrig tidigare arrangerat någon av sina traditionella auktioner i Norden har man vid ett par tillfällen utfört jobb – i båda fallen av rätt speciell karaktär.
– Kring 1990 sålde vi maskineriet när Grängesbergs gruva lades ner. 1992 sålde vi allt utom pontonkranen Svanen när Stora Bältförbindelsen var färdigställd. I utrustningen ingick till exempel mer än 1 000 kaffemaskiner eftersom det fanns en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställda att det aldrig skulle vara mer än 50 meter mellan kaffemaskinerna på den långa byggarbetsplatsen. Men nu går vi in seriöst i en långsiktig satsning på entreprenadbranschen och målet är att första gången kunna erbjuda en auktion med 300 till 400 enheter, varav ungefär 200 är maskiner och resten redskap och fordon, säger Jorma Karjalainen.
Jorma Karjalainen betonar att företaget alltid försöker hänga med i tiden och vara lyhörda för olika marknaders önskemål, leverera nytänkande och erbjuda nya tjänster. Exempelvis hålls numer jordbruksauktioner i Meppen i Tyskland ett par gånger per år.
– För några veckor sedan gjorde vi ett experiment då vi knöt ihop den tyska auktionen med en auktion i Spanien. Det innebar att det satt fysiska köpare på båda auktionsplatserna och därutöver köpare som deltog via nätet.
Men det finns även tjänster som avvecklats.
– Vi hade även flygplan en gång i tiden, men slutade 1998 då det kom nya regler som gjorde säljaren ansvarig. För 20-talet år sedan fanns också lok – men även där väljer vi att avstå.
– Däremot arrangerar vi fortfarande boskapsauktioner i Nordamerika, säger Jorma Karjalainen.
En möjligen oväntad service är att auktionsområdet i Moerdijk också inrymmer en 172 meter lång verkstadsbyggnad som är tillräckligt stor för att tipptruckar ska kunna köras rakt igenom med uppfällt flak. I hallen arbetas delvis i treskift för att kunna leva upp till kundernas önskemål och behov av bland annat tvättning, sandblästring och målning, liksom förstås traditionella verkstadsjobb.
– I målningsavdelningen finns dessutom datastyrda möjligheter att blanda färger, vilket gör att kunden kan få praktiskt taget vilken kulör som helst. Det är ingen tvekan om att en uppfräschad maskin kan betyda ett högre marknadsvärde, säger Jorma Karjalainen.
En normal auktion kan innehålla det mesta från entreprenadmaskiner som har snudd på veteranstatus till maskiner som kommer direkt från fabriksgolvet.
Den här gången ska exempelvis ett 30-tal obegagnade hydraulhammare från Sandvik hitta nya ägare bland de 1 515 budgivare som registrerat sig inför auktionen i Moerdijk. Bland säljarna finns även amerikanska staten som avyttrar elva Terex-dumprar. Dryga 20-talet oregistrerade Scania-lastbilar finns också med i katalogen.
I anslutning till den stora läktare där samtliga rullande maskiner får passera revy vid auktionstillfället finns också kontorsutrymmen som bland annat utnyttjas av försäkringsbolag och transportörer – även från Sverige – som snabbt och enkelt ser till att exempelvis en köpt maskin kan plockas hem till sitt nya hemland eller hemort.
Det är lätt att inse att det krävs en väl fungerande logistik för att transportera alla maskiner till och från auktionsområdet, men frågan är om inte logistiken på området är än mer imponerande.
– För att ha snurr på alla maskiner som ska köras till och från läktaren krävs att vi har runt 40 förare på plats. Dessutom måste vi ordna så att det kommer ut nycklar till alla ekipage, vilket också betyder att vi måste vara noggranna med hur och var vi ställer upp maskinerna och i vilken ordning de ropas ut, säger Jorma Karjalainen.
En svensk entreprenör som är närmast helsåld på Ritchie Bros auktioner är Kenny Karlsson, som startade Kennys Schakt i Sjöbo 1988, men som ser företaget leva vidare med sonen Christian som vd och ägare.
– Stommen i vår maskinpark är nio bandschaktare i storlekar från D3 till D9. Det är maskiner som är väldigt dyra i nyinköp om de över huvud taget finns att få tag på. Därför passar det mig att både köpa och sälja maskinerna på auktioner. Jag har nog köpt 25 maskiner plus en hel del redskap och däck från Ritchie Bros under de senaste femton åren. Senast köpte jag en D8 för två veckor sedan – det dröjer väl två veckor till innan den levereras. I februari förra året sålde jag fyra maskiner, Jag känner mig hemma här, säger Kenny Karlsson.
– Vanligtvis köper jag två till tre år gamla maskiner som jag byter olja på när jag får dem. Beställarna är ofta noga med att de maskiner som används håller en okej nivå på utsläppen. Därför kan maskinerna inte vara för gamla.
– 2008 köpte jag till och med fem D6:or på ett bräde. I maskinparken finns också Sveriges enda D9T, en specialmaskin som jag nu använder på en mosse.Som mest har vi haft 20 maskiner, nu har vi tretton. En anledning är att det faktiskt är rätt svårt att få tag på bandschaktarförare i Sverige i dag, säger Kenny Karlsson.
Auktionsföretaget gör det i vart fall lättare att hitta de maskiner som behövs. När verksamheten med start i höst även etablerar sig i de nordiska länderna blir det ännu lättare.