Snabba ryck i skogen
Boliden gick ut hårt och håller farten uppe i Garpenberg. Det händer mycket och snabbt när gruvan byggs ut, projektet kräver stora mängder betong och grävmaskiner, liftar och hjullastare gör dryga dagsverken i Dalarna.
13
Bilder
– Det gick åt 2 500 kubikmeter bara till att göra en stabil grund i malmladan, som ändå är gjuten från berg, säger Ingemar Eriksson. Foto: Ulrika Andersson
Garpenberg. Bakom grindarna i skogen utanför Garpenberg växer Bolidens nya gruva fram. Expansionsprojektet i Dalarna kräver en hel del maskinkraft, vart man än skådar ser man maskiner av alla de slag. En närmare kontroll visar att Ramirent har närmare 70 bom– och saxliftar på plats och fler lär det bli, företaget räknar med totalt 90-100 liftar. Man står också för 7-8 teleskoptruckar och 4-5 hjullastare samt flera mindre maskiner.
Peabs maskinpark på bygget består för dagen av 13 grävmaskiner, tolv dumprar, tre hjullastare, två borriggar och tre teleskoplyftar.
För drygt två år var det en helt annan visa. Då fanns här inget annat än skog och en ensam grön byggnad där man producerade fyllningssand. Nu är friden slut för det gröna huset, manskap och maskiner har tagit över runt den lilla sandfabriken och nya stora byggnader växer upp.
En av de nya grannarna är den 68 meter höga berglaven. Den göts i höstas, nerifrån och upp med hjälp av glidformar, ett arbete som tog 20 dagar. Under våren ska den få ett hjärta, gjutning av valv pågår.
Personlaven en bit därifrån är ”bara” 25 meter hög. Den har redan fått stora delar av sitt innanmäte monterat.
– Här finns motor och växellåda, säger Ingemar Eriksson, byggsamordnare på Boliden, och pekar på det jättelika spelet.
Schaktet går ner en dryg kilometer och 1 100 meter lina ska bära personhissen som får en fart på sju meter i sekunden, en mer behaglig hastighet jämfört med bergskippen som flyger ner i 17 meter per sekund.
– Det är 70 kilometer i timmen, ingen fart man vill åka hiss i.
Personhissen får två våningar och ska rymma 40 personer. Den har fyra bromsar, för att vara på den säkra sidan.
– För att möta våra höga säkerhetskrav har vi beslutat oss för att ha reserver, säger Ingemar Eriksson.
Det pågår arbete överallt. Nära personlaven har grunden till kontoret lagts, en byggnad som ska bli tre våningar hög. Här blir det också kontrollrum, omklädningsrum och en gång där de anställda kan gå inomhus från omklädningsrummen till personlaven för vidare hissfärd ner under jord.
I projektet ingår också att bygga en hel del vägar. Ett antal kilometer ny väg har fått byggas, den gamla malmvägen, från ett av de äldre schakten till det gamla anrikningsverket går genom området och har nu fått sällskap av flera nylagda sträckor.
Luft behövs förstås nere i gruvan, luft i tämligen stora mängder till och med. Luften ska blåsas ner av tre stora fläktar. Fläktarna står redan uppställda i en byggnad som försetts med ett tämligen udda tak, en slags räfflad jättesvamphatt som sticker ner över sidorna.
– Det är en ljudfälla, utan den blir det som att ha en flygplansmotor i ett garage, säger Ingemar Eriksson.
Projektet måste uppfylla stränga krav på buller, även om gruvanläggningen nu flyttar längre bort från centralorten finns det fortfarande grannar att ta hänsyn till.
– Kraven gäller både under bygget och när produktionen kommer igång, allt måste vara ljudisolerat och även isolerat för damm, säger Peter Richardson, Bolidens projektchef för expansionsprojektet i Garpenberg.
Vintertid måste luften värmas innan den skickas ner, en uppgift som har tilldelats rejäla gasolbrännare.
– Den ska vara 0,5 grader varm, mer än så kan vi inte ha, då går det inte att trycka ner luften, förklarar Ingemar Eriksson.
Lite längre bort tar den jättelika malmladan form. Stålstommarna är resta och byggnaden blir 90 meter lång, 60 meter bred och 30 meter hög.
– Vi började med att spränga bort kullen, gjuta upp källaren och fylla upp golven, säger Peter Richardson.
Två stora tunnlar i botten ska rymma transportband för vidare färd mot anrikningsverket. Transportbanden från berglaven ska anslutas i ladans övre delar, och via band inne i ladan ska malmen hamna på rätt plats.
Från malmladan ska malmen gå på transportband till en omlastningsstation och sedan till anrikningsverket, som är 208 meter långt, 30 meter brett och 40 meter högt på det högsta stället. Väggar och tak finns redan på plats men en del av golven och större delen av installationerna och övrig inredning saknas. Gjutning av bjälklag pågår.
– Det blir mycket prefabricerade element, vi har också platsgjutit mycket, säger Peter Richardson.
Anrikningsverket består av fyra delar: en malningsavdelning, en flotationsavdelning, en förtjockningsavdelning och en filteravdelning. Slutstation för det anrikade materialet blir gigantiska blå sligsilos som för ner slutprodukten i lastbilar för vidare transport till kund.
Att montera allt som behövs för den intrikata anrikningen påminner om ett legobygge, vissa delar lyfts på plats medan andra byggs på plats.
– Det sväljer mycket betong, kommenterar Peter Richardson.
Betongen som används ovan jord köps in av lokala leverantörer, gruvans behov tillfredsställs av en egen betongstation ovan jord och behoven är enorma, redan nu har man använt 18 000 kubikmeter och byggledningen beräknar att man kommer att ha gjort av med närmare 23 000 kubikmeter endast ovan jord innan allt är klart.
– Det gick åt 2 500 kubikmeter bara till att göra en stabil grund i malmladan, som ändå är gjuten från berg, säger Ingemar Eriksson.
Fotnot : Läs mer om p rojektet här, och även hur man arbetar under jord. (klicka på länkarna).
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.