Avtalslösning med frågetecken
Efter en stundtals mycket hätsk avtalsrörelse och, som vanligt, under strejkhot enades Sveriges Byggindustrier och Byggnads på annandag påsk om ett nytt Byggavtal – bara några timmar innan strejkvarslet skulle utlösas. Nu återstår ”bara” att komma överens om vad man kommit överens om.
Kommunikation på flerspråkiga arbetsplatser kan lösas på många olika sätt. Nu ska en ny standard utarbetas för svenska byggarbetsplatser.
Årets förhandlingar handlade inte så mycket om kronor och ören i och med att Byggnads den här gången accepterade den så kallade LO-samordningen. I praktiken betyder det att löneutvecklingen de närmaste åren hamnade på andra förhandlingsbord. I stället har frågor som huvudentreprenörsansvar, arbetsmiljö, arbetstidsförläggning och arbetstidsförkortning toppat dagordningen.
I vissa fall är förändringarna tydligt inskrivna i kollektivavtalet – som att arbetstidsförkortningen ökat från 34 till 37 timmar. I andra innebär överenskommelsen att det ska bildas arbetsgrupper som tar sig an exempelvis arbetsmiljö och entreprenörskedjor.
– Nu ska vi tillsammans med Byggnads fortsätta att utveckla säkerheten på våra arbetsplatser och förhindra de oseriösa inslagen i byggsektorn, säger Ola Månsson , vd för Sveriges Byggindustrier.
Byggnads ordförande Johan Lindholm ser överenskommelsen betydligt mer långtgående.
– Vi har fått till ett program för införande av huvudentreprenörsansvar. Det innebär att vi kommer att tillsätta en grupp, med oberoende personer som är väl insatta i problematiken, för att effektivt jobba fram lösningar på hur ansvaret över entreprenörskedjorna ska regleras enligt svensk modell i kollektivavtalet, säger Johan Lindholm.
Frånsett diskussionerna om huruvida huvudentreprenörsansvaret ska skrivas in i kollektivavtalet tycks dock parterna vara någorlunda överens om att medverka till mer ordning och reda på byggarbetsplatserna. Överenskommelsen innebär bland annat att parterna gemensamt ska utveckla system för att lättare kunna kontrollera vilka entreprenörer som finns på arbetsplatsen och vem som har beställt arbete av vem.
Redan i dag har parterna gemensamt utarbetat en modell för hur exempelvis fler myndighetskontroller, månadsvis inbetalning av skatt på individnivå, närvaroliggare, oannonserade arbetsplatsbesök, registrering av utländska företag hos Skatteverket och en utvidgad användning av identitetskontroller genom branschens ID06-system kan minska riskerna för bland annat svartarbete.
Även arbetsmiljön kommer att fortsätta diskuteras i arbetsgrupper. Forskning, introduktion av nyanställda, utrustning och hälsoundersökningar är några viktiga programpunkter. Det är också kommunikationen på byggarbetsplatserna på grund av att det i dag talas betydligt fler språk på de svenska arbetsplatserna än tidigare.
Fortfarande återstår dock minst en surdeg som hänger med till nästa avtalsrörelse.
– Vi kommer att fortsätta vårt arbete för månadslön och att ta bort ackordstvånget. Företagen och medarbetarna behöver ha ett större inflytande lokalt över arbetstider och löner och kollektivavtalen måste stimulera företagen att använda egen personal. Detta är avgörande framtidsfrågor för en byggbransch i världsklass, säger säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef vid Sveriges Byggindustrier.