Minskat trafikkaos med intelligenta system
Variabla hastighetsgränser, sömnvarnare, alkolås och system för hastighetsanpassning är några exempel på det som kallas Intelligenta trafiksystem, ITS. På Nordic Way i Östersund tydliggjordes att ITS i allt större utsträckning också används för att förebygga problem med snö och halka.
Intelligenta trafiksystem har utvecklats till en del av vår vardag. I en allmän strävan efter att skapa gator och vägar som är så effektiva, säkra och miljöanpassade som det bara går har olika typer av tekniska lösningar smugit sig in i vardagen. Variabla hastighetsbegränsningar, varningar för köbildning och tidsangivelser vid busshållplatserna kan vara några funktioner som ska förenkla tillvaron för trafikanterna.
Men verksamhetsområdet breddas allt mer. För en dryg månad sedan aktualiserade exempelvis masskrocken på Tranarpsbron utanför Klippan behovet av att hitta lösningar som kan minska risken för den typen av olyckor. Redan för två år sedan gavs en hel del exempel på Östersundsmässan Nordic Way att det finns färdiga system som avsevärt kan bidra till att förbättra och tidigarelägga informationen om kommande väderrelaterade trafikstörningar. På årets mässa som arrangerades 6-7 februari var det märkbart att tekniken hunnit en bit till, men en rätt allmän uppfattning bland utställarna var också att exempelvis Norge hunnit betydligt längre vad gäller att använda de möjligheter som erbjuds. Intresset från tänkbara beställare ökar dock och ett och annat projekt är redan etablerat eller på väg att tas i drift även i Sverige.
Ett exempel finns på E4 söder om Stockholm där Peab vill utnyttja ett halkvarningssystem för att öka säkerheten och farbarheten vintertid.
Enligt företaget kan temperaturen variera med så mycket som sju grader på den tre mil långa sträckan mellan Stora Essingen och Södertälje. Det är förhållandevis okomplicerat att med hjälp av fler mätpunkter i vägbanorna öka kvaliteten på de ruttprognoser som ligger till grund för halkbekämpningen.
Speciellt intresse har ägnats Vårby backe som är ett av Sveriges mest trafikerade och olycksdrabbade trafikavsnitt. Vid halka står trafiken emellanåt helt stilla, ofta på grund av slirande lastbilar som inte kan ta sig fram.
– Eftersom vi vet att Vårby backe är särskilt utsatt ville vi ha fler mätpunkter just där för att öka säkerheten och kvaliteten på vårt arbete. Då utrustningen varken behöver ström- eller dataledning kunde vi placera mätpunkterna precis där vi önskade. Montaget är enkelt och går fort, vi borrar bara ett hål för varje sensor och gjuter in den i höjd med vägbanan, säger Peabs platschef Per Hallberg.
Systemet som kallas Track Ice är framtaget av det Järfällabaserade företaget Mowic. Just den snabba och enkla installationen utan kablar har varit ett viktigt mål. Därmed kan installationerna göras även på otillgängliga platser där det saknas ström.
Sensorerna förmedlar information om vägbanans temperatur till en moderenhet som kompletterar med lufttemperatur och luftfuktighet. Vid behov kan enheten också kopplas till bland annat vindmätare och snödjupsmätare.
– Avståndet kan vara upp till 100 meter och batterierna har en livslängd på ungefär fem år. Systemet finns i drift på tre-fyra ställen i Stockholmsområdet. Moderenheten är utrustad med GPS och mobildata för att positionera sig och kommunicera väderdata till omvärlden, exempelvis en ledningscentral. Det gör att larm och varningar snabbt når fram till rätt person, säger Christer Karlsson, teknisk säljare på Mowic.
Systemet används också i Södertälje.
– I Södertälje har vi en känd olycksdrabbad vägbit där vi placerat en sensor. När vi har våta vägbanor och ser att väderinformationen från Track Ice varnar på denna plats så vet vi att inom cirka två timmar kommer det mycket sannolikt att bli halt i hela regionen. Då sätter vi in saltning i förväg och förhindrar överraskande blixthalka, säger kommunens driftplanerare Jan Johansson.
Väderdata från systemet analyseras och presenteras i bland annat väderföretaget Meteo Groups tjänst ”Vinterhalka” som inte minst används av vägentreprenörer.
– Vi startade verksamheten i Sverige 2007 och har ett 40-tal vägkunder. Vår specialitet är lokala prognoser. Med Vinterhalka kan vi ge prognoser för 36 timmar och för fem dagar framåt, säger Elin Jansson, meteorologist på Meteo Group.
Generellt är uppfattningen att modern teknik inte bara kan bidra till ökad säkerhet och effektivare transportsystem utan inte minst bidra till minskad miljöbelastning. Fördelen är exempelvis att väghållare inte bara kan få tidiga varningar om när det är dags att röja gator och vägar utan även få besked om när det är bättre att låta bli. Därmed kan bland annat förbrukningen av miljöpåverkande salt begränsas, vilket dessutom kommer bilisterna till godo i form av minskad risk för korrosionsskador.