Långa pass med tunga lass
Med större fokus på återvinning och logistik spar man både pengar och bränsle. Men då måste täkterna, eller åtminstone försäljningsterminalerna, förläggas närmare tätorterna. Det anser Leif Pettersson, arbetschef på NCC Roads.
7
Bilder
Falukrossen. Bergmaterialet behövs främst i städer och tätorter, men täkter och terminaler ligger ofta många mil därifrån. Foto: Thomas Fahlander.
Av 
Rosersberg . Täkter och återvinningscentraler placeras ofta långt bortom ära och redlighet, för att inte störa. Men är hänsynen kanske lite väl stor? Leif Pettersson på NCC Roads ser många samhällsekonomiska fördelar med att lägga anläggningar av det här slaget mindre perifert.
– Vi vill att samhället ska ha förståelse och släppa till mark närmare förbrukningen, det vill säga Stockholm. Då slipper vi onödiga transporter och spar in diesel.
Leif Pettersson är arbetschef på NCC Roads region öst och ansvarar för totalt 17 täkter och terminaler i Stockholm och Uppland. Verksamheten går ut på att dels ta fram material, både grus och bergkross, men också att återvinna schaktmassor och andra material. Totalt produceras ungefär tolv miljoner ton material årligen inom hans område.
– Det blir mycket återvinning, mer än i andra delar av landet eftersom Stockholm har så mycket entreprenadberg, kommenterar Leif Pettersson.
Stockholms tunnlar har genererat många lastbilslass under åren.
– Det är väldiga mängder, det började med Södra länken, sedan Norra Länken, nu Citybanan, snart kommer Förbifart Stockholm.
Mängderna är enorma, och att transportera dem kräver stora resurser och bidrar därmed till både utsläpp och slitage. Leif Pettersson anser att det därför vore smartare att minska transporterna genom att lägga terminalerna närmare storstan.
– Varför ska vi köra stora tunga lass långa sträckor om det inte behövs?
Rädslan för damm och vibrationer är stor och anläggningarna hamnar därför ofta långt ifrån tätorterna. Leif Pettersson anser därför att åtminstone terminalerna, där man säljer det jungfruliga materialet och också tar emot och återvinner schaktmassor, måste ligga närmare.
– Vi måste ha bättre försäljningsplatser så att vi kan få fungerande effektiva transporter där vi kör material från täkten till terminalen i stora lastbilar, men där transporterna från terminalen till kunden sker i mindre bilar som kan köras inne i stan.
Han vill också att alla terminaler ska vara godkända för återvinning av allt från trädgårdsavfall till entreprenadberg.
– Ofta är man rädd att få klagomål, men det går inte att blunda för att vi alltid kommer att behöva krossmaterial, då måste vi få återvinna allt som går att återvinna.
Han betonar att transporterna är nyckeln om man ska spara bränsle.
– Att kunna återvinna inom vettigt transportavstånd är oändligt mycket mera effektivt än att sänka förbrukningen ute i en täkt.
Därmed inte sagt att man inte ska göra allt för att minska även denna förbrukning. Leif Pettersson har ett 25-tal maskiner ute i täkter och på terminaler, främst hjullastare. Till det kommer ett tiotal krossar och 20-30 siktar. Maskinparken ute på anläggningarna är delvis egen, delvis tillhandahållen av underentreprenörer.
Alla NCCs täkter och terminaler poängsätts med avseende på olika miljö- och effektivitetsfaktorer. Det är sedan upp till platscheferna att, med ledningens stöd, försöka förbättra arbetsplatsens poäng.
– På våra fasta anläggningar ska vi till exempel gå över till nätdrift för krossarna, för att spara diesel, säger Leif Pettersson.
Fräscha maskiner är ett annat ledord men eftersom krossverk ofta har en livslängd på över 25 år, är det inte alltid bara att byta dem. För hjullastare och andra maskiner avkrävs dock underentreprenörerna det bästa möjliga alternativet.
– Vi vill att lastmaskinerna ska vara nya och bränslesnåla, ha partikelfilter med mera, det är krav som vi ställer på våra underentreprenörer.
– Sedan måste vi korta transportsträckorna inom täkten också, kanske ta bort en onödig sikt och se till att arbetsplatsen fungerar effektivt.
Leif Pettersson konstaterar att inget av detta är nytt, det är bitar i ett strategiskt pussel som sammantaget ska leda till en effektivare verksamhet.
– Vi vill ha koll på hela den logistiska kedjan.
Han konstaterar till sist att miljö och ekonomi i princip aldrig står emot varandra.
– Sparar vi bränsle sparar vi pengar.
Fotnot : läs mer om hur NCC Ballast försöker minska sina logistikkostnader här.