Långt mellan avtalsparterna
Löneform och inflytande över besluten är ett par av de stötestenar som präglar avtalsförhandlingarna mellan Sveriges Byggindustrier, BI, och Byggnads. Allt är med andra ord ungefär som vanligt.
Avtalsparterna måste bland annat komma överens om beslut som rör verksamheten ska fattas centralt av Byggnads eller lokalt på företagen.
Årets avtalsrörelse har inletts i ett klimat som, i varje fall verbalt, verkar tämligen frostigt.
– Det är uppenbart att varken ett handslag eller en underskrift duger för Byggnads, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef hos Sveriges Byggindustrier.
– Jag är både oroad och förvånad av BI:s agerande i avtalsrörelsen, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.
I samband med att parterna enades kring det nuvarande kollektivavtalet, som gäller fram till och med sista februari, gjordes också en överenskommelse som bland annat innebar att enbart lönenivåerna skulle justeras i det avtal som nu ska fastställas. Båda parter hävdar att den överenskommelsen brutits av motparten. Det parterna i praktiken är överens om, även om man har olika uppfattning om hur målet ska nås, är ökad säkerhet på byggarbetsplatserna. Inte minst varierar åsikterna beträffande tid- och prestationslön.
– De yrkanden som arbetsgivarna överlämnat innebär stora förändringar i synen på våra lönesystem och förläggning av arbetstid. I grunden handlar det om att flytta makt och inflytande från dem som arbetar på byggarbetsplatserna till arbetsgivarna. Detta kommer vi naturligtvis inte att acceptera, säger Johan Lindholm.
Arbetsgivarna ser däremot prestationslönen som en orsak till konflikter och minskad säkerhet. Dessutom ser man snarare ett ökat lokalt inflytande som att makten flyttas till Byggnads medlemmar.
– Vi ser att lönesystemet inom Byggavtalet på flera platser i landet har havererat. Ackordslönereglerna innebär stora problem för företagen. Därför vill vi ta ett första steg mot månadslön. Gärna med rörliga lönedelar baserade på verksamhetens resultat eftersom detta är nödvändigt för företagens överlevnad, säger Mats Åkerlind.
Bland annat betonas att Byggavtalets skrivningar om ackord leder till konflikter och produktionsstörningar som har visat sig hota både arbetsmiljö och arbetstillfällen. Även det är en anledning till att arbetsgivarna gärna ser att fackets inflytande flyttar närmare företagen och deras medarbetare.
Arbetsgivarna hänvisar bland annat till undersökningar från både byggbranschen och andra delar av näringslivet som visar att medarbetare vill ha ett större inflytande över sin egen arbetssituation och att det bästa sättet är att införa fackklubbar i företagen som primär facklig organisation.
Arbetsgivarna anser också att de krav på löneökningar som framförts är för höga. Byggnads krav är en ökning med 2,8 procent för dem som tjänar minst 25 000 kronor. För de med mindre betalt vill Byggnads ha ett generellt påslag på 700 kronor per månad.
Byggnads vill också ha förändringar i Byggavtalets skrivningar vad gäller
rätten till biträde för Byggnads medlemmar, arbetsgivarens rätt till avstängning och skyddsombudets roll. Nedläggning av den så kallade prestationslönenämnden och en utmönstring av byggserviceverksamhet ur avtalet är andra krav som Byggnads fört fram.