Jakt på bättre vintervägar
Med hjälp av ny teknik och nya regler kan vinterväghållningen bli betydligt effektivare. Det anser VTI som leder ett fyraårigt projekt med målsättningen att sänka samhällskostnaderna med hjälp av en mer kostnadseffektiv vinterväghållning.
Den årliga notan för vinterväghållningen i Sverige brukar, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, landa kring två miljarder kronor. Uppfattningen är dock att det saknas bra verktyg för att kunna följa upp hur pengarna fördelas och används. Med Trafikverket som huvudsaklig finansiär är nu ambitionen att en gång för alla optimera och effektivisera vinterväghållning, med ny teknik och nya regler som verktyg.
Avsikten är att se på ny teknik och utveckla och förnya det regelverk som i dag till stor del styr hur entreprenörernas arbete utförs. Anna Arvidsson, forskare på VTI och den som leder projektet, betonar dock att arbetet kommer att genomföras i nära samarbete med Trafikverket och, inte minst, med berörda entreprenörer.
– För att få genomslag för en teknikförändring krävs det att entreprenörerna får vara med i utformandet av användandet och på så sätt få en positiv inställning till den förändring som ett förnyat regelverk innebär. Därför lägger vi stor vikt på att ha god kontakt med entreprenörerna och under projektets gång sprida och diskutera resultaten. Det är avgörande för att det nya regelverket ska bli framgångsrikt, säger Anna Arvidsson.
På tekniksidan hoppas Anna Arvidsson bland annat på halkövervakning som bygger på att fordon, med teknik som redan finns tillgänglig, samlar in information under färd. Denna information kan tillsammans med exempelvis informationssystem för vägväder ligga till grund för en detaljerad bild av hur vägklimatet ser ut i realtid.
Det här är, enligt VTI, ett exempel som också kräver att regelverket anpassas till de nya möjligheterna som tekniken medför.