Stjäl på beställning – och fort går det
Stölderna ökar och bristfällig märkning gör det svårt att få tillbaka en stulen maskin. Niclas Antonsson på Larmtjänst hoppas på lagstadgad märkning men uppmanar tills vidare entreprenörerna att själva ha alla uppgifter i ordning.
2
Bilder
Arkivbild. (En av VSM:s maskiner på Nynäsvägen). Foto: Ulrika Andersson, Leveranstidningen Entreprenad. Efter arbetsveckans slut är det bra ödsligt i täkten. För att underlätta att åtminstone få tillbaka en stulen maskin bör man ha alla koder och uppgifter i ordning.
Stockholm . Stölderna av entreprenadmaskiner har ökat markant under de senaste åren. Det konstaterade Niclas Antonsson, utredningsinspektör på Larmtjänst, på ett seminarium i början av december.
– 2007-2010 stals det 175 entreprenadmaskiner per år, och 100-110 av dem anträffades aldrig. 2011 stack det iväg med 257 anmälda maskiner och 170 som inte kommit tillbaka.
För 2012 ser det ännu dystrare ut.
– Vi ser i runda tal en 50-procentig ökning.
Även när det gäller jordbrukstraktorer har stölderna ökat.
– Förr var vi i princip befriade från stölder av jordbrukstraktorer, nu har det blommat upp till 2-4 maskiner i månaden.
Stulna maskiner hamnar allt oftare utomlands och det går undan, den maskin som parkeras lite undanskymt på fredagskvällen kan vara utomlands långt innan måndagsmorgonen gryr.
Niclas Antonsson ser bättre märkning som en avgörande faktor om man ska kunna få tillbaka en stulen maskin. Han förordar att man inför ett system där, i likhet med till exempel personbilar, maskinen från fabrik förses med ett 17-ställigt och helt unikt nummer som sedan är sökbart.
– En del tillverkare har redan 17-ställiga nummer men kommunicerar bara de 6-7 sista tecknen till kunden, det är inte bra.
Han tror dock att behövs lagkrav på EU-nivå om systemet ska kunna införas på maskinsidan.
– Jag hoppas att det ska bli så men jag tror inte att det kommer att hända inom en femårsperiod.
Niclas Antonsson tror att det brittiska Cesar-systemet (se separat artikel) skulle kunna vara något för Sverige, men bara som en övergång till ett 17-ställigt system.
– På kort sikt vore Cesar eller ett Cesarliknande system positivt, vi behöver få något nu. Men då måste någon ta på sig administrationen etcetera och det kan inte vara en myndighet utan bör vara någon fristående part. Vi på Larmtjänst klarar inte detta och jag kan inte se i dag vem det skulle kunna vara.
I Storbritannien föll märkningssystemet försäkringsbolagen i smaken, och medelst rabatter sanktionerar de därför systemet. Svenska försäkringsbolag skulle kunna spela en liknande roll, tror Niclas Antonsson.
– Vi ser att stölderna ökar och därför tror jag att försäkringsbranschen är positiv till allt som ökar möjligheterna att få tillbaka godset.
I brist på god märkning kan man använda stöldskydd av olika slag. Spårningsutrustning fyller en funktion, men Niclas Antonsson avråder från passiva system som ägaren måste sätta igång själv när han eller hon upptäckt att maskinen är stulen.
– Maskinen är ofta redan ute ur landet när ägaren upptäcker att den är borta och kan slå på spårningen.
Andra spårningar fungerar bara om maskinens huvudströmbrytare är påslagen.
– Att förlita sig på sånt är kanske inte det bästa.
Tjuvarna är ofta yrkeskriminella som stjäl maskiner på beställning. De är väl utrustade och kan till exempel lyfta bort en maskin med kranbil trots att entreprenören försökt ställa den skyddat och använda sig av helt legitima transporter.
– Det är svårt att skydda sig, men visst kan man försöka förhindra stölden, göra det så jobbigt som möjligt för tjuven så att de väljer någon annan maskin, säger Niclas Antonsson.
Att skydda sig kanske inte alltid går, Niclas Antonsson uppmanar därför entreprenörerna att göra allt som står i deras makt för att ha egna register och uppgifter över sina maskiner.
– Dokumentera alla serienummer, PIN-nummer och andra koder, ta bild av maskinen och gör ett eget ”fordonskort”, märk även redskapen så att man fort får fram alla uppgifter om maskinen stjäls, tidsfaktorn är otroligt viktig.
Redskapen kan gärna märkas med företagets organisationsnummer, det ändras inte i första taget och är betydligt mer sökbart än till exempel inventarielöpnumret.
– Vi tappar mycket gods på det här sättet eftersom det inte går att spåra ägaren.
Niclas Antonsson tillägger att även polisen bör ta tidsfaktorn i större beaktande, ha rätt kompetens om maskinbeteckningar etcetera och skyndsamt lägga in rätt uppgifter i de register som är kopplade till internationella databaser. Stoppar en utländsk polis en misstänkt transport och letar information i registret ska det då visa sig om maskinen är stulen eller inte – men bara om uppgifterna är införda och på rätt sätt.
– Ibland har poliserna haft räven i näven, men den slant, sade Niclas Antonsson, som konstaterar att man vid kontroller sett att många inrapporterade stölder aldrig förts in i det internationella registret.
– Då har man ju inte en chans att få hem godset.
Fotnot : Läs mer om det brittiska Cesar-systemet här.