Enklare byggprocess efterlyses
Processen från idé till färdigt bostadshus måste gå snabbare. Det hävdar regeringen som därför tillsatt en utredare som bland annat ska se över dagens krav på detaljplan och bygglov.
I dag kan det ta tio år från idé till inflyttning i ett svenskt bostadshus. I Tyskland kan det räcka med två år. En utredning ska nu se hur processen kan skyndas på även i Sverige.
Det svenska bostadsbyggandet har havererat. Hur man än räknar är produktionen otillräcklig. I år påbörjas i storleksordningen 20 000 bostäder, vilket är ungefär hälften av vad som behövs för att på ett ungefär hålla antalet bostäder i Sverige på oförändrad nivå. Då beräknas medellivslängden för en bostad till ungefär 100 år.
Det finns åtskilliga orsaker som brukar lyftas fram för kräftgången på bostadssidan: hög skattebelastning, ineffektiv byggverksamhet, höga markpriser, brist på färdiga detaljplaner, omständliga byggregler och mängder med lokala särkrav är bara några av de skäl som poppar upp i debatten.
En faktor som alltid finns med är dagens segdragna och allt annat än effektiva process mellan idé och den tidpunkt när spaden sätts i jorden. Bland annat kräver ett bostadsprojekt ofta separata prövningar för detaljplan och bygglov. Eftersom båda besluten kan överklagas i flera instanser kan processen ta åtskilliga år. Och det är den processen regeringen nu vill titta närmare på.
– Jämfört med många andra länder tar det ofta extremt lång tid att bygga hus i Sverige. Processen från idé till att huset står färdigt tar inte sällan upp till tio år – i Tyskland kan samma process ta två år. Vi måste fråga oss vad vi gör för fel. Om vi ska få upp byggtakten kan vi inte ha processer som drar ut i all evighet. Systemet slår också effektivt ut många små byggföretag från marknaden, för de har inte råd att köpa mark och sedan vänta i tio år på att börja bygga och få in intäkter, säger bostadsminister Stefan Attefall.
I exempelvis Tyskland och Storbritannien går processen betydligt snabbare, bland annat för att myndigheternas prövning av ett bygge ofta fokuseras till ett tillfälle.
– Många gånger när man prövar en detaljplan är förslagen väldigt lika de hus som redan byggts i närheten, till exempel i höjd, takutformning och färgsättning. I de fallen kanske man kan överväga att byggprojektet bara prövas en gång, i och med ansökan om bygglov, säger Stefan Attefall.
Nu har Bostadskreditnämndens generaldirektör Lars Magnusson fått i uppgift att se över hur processen från idé till färdigt hus ska kunna kortas rejält. Redan för ett år sedan fick Lars Magnusson i uppgift att se över plangenomförandeprocessen, alltså perioden från fastställd detaljplan till byggstart.
I det nya uppdraget, som ska vara avslutat 30 april 2013, ingår exempelvis att studera om dagens krav på detaljplan och bygglov är utformade på ett ändamålsenligt sätt eller om det i vissa lägen ska gå att göra undantag. Andra tänkbara regelförenklingar är att oftare använda ett så kallat enkelt planförfarande och att ge ökade möjligheter för kommunfullmäktige att delegera rätten att fatta beslut om antagande av detaljplaner.
Regeringens besked må vara senkommet, men har tagits emot med stor glädje av branschen.
– Det är oerhört positivt att regeringen nu tillsätter en utredning för att förenkla byggreglerna och inte minst se över alla de särkrav kommunerna kan ställa, säger NCC:s affärsområdeschef Svante Hagman
– Bristen på bostäder är ett allvarligt hot mot tillväxten. Den situation vi har nu, där det kan ta upp till tio år från plantid till färdigt hus är inte hållbar och det har regeringen förstått. Regeringen har lyssnat på oss när vi visat hur mycket smidigare och snabbare till exempel den tyska planeringsprocessen är, säger Svante Hagman.
Lika positiv är Björn Wellhagen , ansvarig för bostadsfrågor på Sveriges Byggindustrier, som dock efterlyser insatser även inom andra politiskt styrda områden. Högt upp på önskelistan finns en friare hyressättning, en översyn av beskattningen på bostäder och ett tydligt samband mellan satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande.