Skräddarsydd sprängning
Ingen salva är den andra lik när Citybanans tunnlar och en helt ny pendeltågsstation sprängs fram under Odenplan. – Varje salva anpassas efter föregående salvas värden, säger Hanna Nahlin.
8
Bilder
CityB Norr borrigg i ventilationstunnel mot Hälsingehöjden 120305. Citybanan/Odenplan. Foto: Mikael Ullén. Bilden är lånad av Trafikverket. 85 procent av spräningarna i Citybanan är avklarade, men ännu kan man se såna här vidunder i Stockholms undre värld.
Stockholm. 85 procent av sprängarbetet vid Citybanan är avklarat, men vid entreprenaden på Odenplan spränger man alltjämt, både för Citybanans tunnlar och för den pendeltågsstation och den uppgång som ska byggas.
– Vi förbereder en perrongdel och en spårdel och har sågat ut berg på totalt cirka1000 kubikmeter, säger Lars Österlund, Trafikverkets samordnande byggledare för entreprenaden vid Odenplan samt Vasatunnlarna.
”Karolinska grenen” är inte beslutad, men om projektet blir av är det svårt att komma åt platsen när Citybanan är färdig.
– Det är inte mycket berg men känsligt med tanke på att vi befinner oss bara 10-15 meter från SL:s anläggning, säger Lars Österlund.
För att minska vibrationerna sågade man ut berget för att frigöra det inför sprängningen.
– Då säkrar man dessutom ytan så att det inte faller ut mot SL, säger Hanna Nahlin, Trafikverkets byggledare för berg för entreprenaden vid Odenplan samt Vasatunnlarna.
Sprängarbetet tog sedan en knappt årslång paus medan betongarbetet, som pågått parallellt, gick vidare med gjutning av tak, väggar och golv.
– Vi kan inte arbeta för nära varandra, säger Lars Österlund.
Arbetet med tunnlarna fortgick dock, där sker sprängningen under jord till skillnad från sprängningarna för Karolinska grenen och sprängningarna för de trappschakt som påbörjades nu i höst.
– Vi ska ta ut 2 500 fasta kubikmeter för rulltrappeschakten och en inspektionskulvert under dem, säger Hanna Nahlin.
Sprängningen är allt annat än ett rutinjobb vid Odenplan. Gustav Vasa kyrka ligger nästgårds och efter varje salva granskas vibrationsvärdena för att kunna designa nästa salva på bästa sätt.
– Vi har vibrationsmätare överallt och varje salva anpassas efter föregående salvas värden, säger Hanna Nahlin.
Ingen salva är därför den andra lik, vissa delar har slitsats, andra har fått tätsöm, hålens längd varierar från 1-4 meter, de borras glesare eller tätare och ibland använder man pyroteknisk tändning, ibland får det bli elektroniska kapslar.
Säkerhetsåtgärderna kring sprängningen innebär att arbetet tar betydligt längre tid.
– Det sägs att om man rent teoretiskt jämför med en gruva skulle man ha kunnat spränga ut för hela Citybanan i en enda salva! Men då är det inget kvar ovanför förstås, ler Hanna Nahlin.
Ekonomiska avvägningar spelar också in, elektroniska kapslar ger en mer exakt tändning men är betydligt dyrare.
– Hade inte kyrkan stått här kanske vi hade blivit klara 6-8 veckor tidigare, men det har å andra sidan gått väldigt bra jämfört med de prognoser vi hade från början, säger Lars Österlund.
Under jord arbetar i dag tre borriggar, två lastmaskiner, en injekteringsrigg, en sprutbetongrigg och tre arbetsplattformar. Till det kommer 6-10 lastbilar. I ett skyddsrum arbetar dessutom en Brokk med att borra sig fram när ett nytt hisschakt ska byggas mellan det befintliga tunnelbanespåret och den blivande pendeltågsstationen
– Det är totalt tio gubbar per skift och två skift, säger Lars Österlund.
Ovan jord på Odenplan och vid Vanadisvägen finns ett par borriggar, två kranar, ett par lastbilar och fyra grävmaskiner varav en är en långgrävare som lyfter upp sprängmassor och servas av en 15 ton tung grävare nere i gropen.
– Långgrävaren klarar 10-15 meter men snart är det för djupt för den med, vi ska ner 20 meter och byter då ut grävmaskinen mot en mobilkran, säger Lars Österlund.
30 betongarbetare, fem sprängare/borrare, 2-3 markarbetare och ungefär lika många sågningsarbetare kompletterar laguppställningen.
Byggarna spränger normalt en gång per dag under jord och 2-3 gånger ovan jord. Sprängningsprocessen är långdragen. 21 meter långa hål borras och injekteras sedan med cement för att minska risken för grundvattenläckage,
– Ett par av av husen står på lera, då kan det bli sättningar om det börjar läcka. Det finns också hus som är grundlagda på träpålar som kan ruttna om grundvattenytan sänks, säger Hanna Nahlin.
När tätningen är klar borras 200 fyrametershål upp och laddas med 500-1 000 kg flytande sprängmedel. När salvan sedan tryckts av får en hjullastare lasta sprängstenen på en lastbil som fraktar materialet till Solnakrossen.
– Senare ska vi dock ta hit en mobilkross, vi räknar med att kunna återanvända 10-20 procent av stenen på plats för väg- och banunderbyggnad, säger Lars Österlund.
Totalt räknar man med närmare 500 000 kubikmeter sprängsten.
– Det blir ungefär 40 lastbilar om dagen som ska iväg.
Bergytan skrotas både med hydraulhammare och med manuellt hållna spett, sedan karteras berget för att säkerställa till exempel hur mycket bult och sprutbetong som krävs, berget mäts också in med hjälp av fasta punkter ovanifrån. Sedan designas nästa salva och det tar ungefär fyra salvor innan en ny injekteringsskärm måste borras.
– Det är en lång cykel, konstaterar Hanna Nahlin.
Hon räknar med genomslag för rulltrappeschakten innan jul och hela bergschakten ska vara avslutad i slutet av juni 2013.
Fotnot : Läs mer om arbetet med Citybanan vid Odenplan här.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.