Tolvårsplan för infrastrukturen
Regeringen räknar med ytterligare medfinansieringsmiljarder utöver de planerade 522 statliga miljarder man vill lägga på infrastruktur under åren 2014-2025. Finansiering via OPS är dock inte aktuellt.
86 av dessa miljarder ska öronmärkas för drift och underhåll och reinvestering av statliga järnvägar, 155 ska gå till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. De återstående 281 miljarderna ska användas för att ”utveckla transportsystemet så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust”.
I propositionen framgår också att det kan bli mer pengar att bygga för om eller när den statliga satsningen ”kombineras med finansiering från andra intressenter”. Regeringen räknar till exempel med att de väg- och järnvägsprojekt som delvis finansieras via trängselskatt eller vägavgifter kommer att få in 53 miljarder under perioden 2010-2025 och föreslår att detta belopp ska anses vara en planeringsram som sedan räknas upp på sedvanligt sätt. Dessa pengar blir därmed ett komplement till de 522 statliga miljarderna.
I propositionen anges vidare att både kommunala och privata medfinansiärer, liksom brukaravgifter, trängselskatter samt EU-bidrag, kan bli aktuella under perioden. Även lånefinansiering kan komma i fråga så länge återbetalningen av de slutliga kostnaderna inte belastar statsbudgeten eller den offentliga sektorns finansiella sparande, något som enligt regeringen utesluter även OPS (offentlig-privat samverkan).
Rent konkret gör regeringen bland annat bedömningen att en ny stambana för snabbtåg bör byggas och att de första delsträckorna bör påbörjas under 2014–2025 samt att byggandet av ny järnväg längs sträckan Göteborg–Borås är av hög prioritet.
Man anser det också nödvändigt att satsa på transportinfrastruktur som kan tillgodose gruvnäringens behov, till exempel anges att upprustning av vägen mellan Pajala och Svappavaara bör inledas.
Regeringen konstaterar också bland annat att kommande EU-förhandlingar mellan rådet och parlamentet om det transeuropeiska nätverket (TEN-T) kommer att avgöra Norrbotniabanans närmaste framtid, banan finns med i stomnätet och ska vara klar 2030. Med en byggtid på minst tio år måste därmed åtminstone hälften av kostnaden, som beräknas till 12,5 miljarder kronor, ligga med i planeringen fram till 2025.
I Stockholms län hänvisar regeringen till den så kallade Stockholmsförhandlingen, en överenskommelse som innebär totalt 100 miljarder kronor varav 95 ska ut under perioden 2010-2021. I överenskommelsen ingår bland annat Citybanan, Förbifart Stockholm, E18 Hjulsta–Kista, Mälarbanan Barkarby–Kallhäll samt länsväg 259/Södertörnsleden. De statliga anslagen under denna period uppgår till ungefär 35 miljarder.
För Västra Götalands län fokuserar man på åtgärder för totalt 61 miljarder kronor under perioden 2010-2021. Bland projekten kan nämnas Västlänken, Marieholmstunneln med anslutningar, Hamnbanan samt E45 Angeredsbron–Trollhättan.
Transportinfrastrukturplaneringen är numera indelad i tre tidsperioder, den nationella åtgärdsplanen för totalt tolv år ska uppdateras en gång per mandatperiod, däremellan ska dock mer detaljerade planer dras upp. En gång per år ska en ekonomisk plan för år ”1-3” (i det här fallet 2014-2016) uppdateras. En gång per år ska dessutom en ekonomisk plan för år ”4-6” (i det här fallet 2017-2019) uppdateras.
Riksdagen väntas ta ett beslut om infrastrukturpropositionen senare i vinter. Därefter ska Trafikverket, som redan ska inleda sitt förberedande arbete, påbörja åtgärdsplaneringen för perioden 2014-2025.
Klicka här för att läsa infrastrukturpropositionen i sin helhet.