Stockholms grönaste snubbe
Urstockholmaren Karl-Erik Johansson har fötterna fast förankrade i kunglig mylla. Precis som sin far har han ägnat sitt liv åt att sköta om hovets marker. Efter 30 år som anställd gör han det dock numera som egenföretagare.
Stockholm. – Det är trångt här, suckar Karl-Erik Johansson när han hoppar ur sin Hydrema grävlastare som snirklat sig ut från arbetsplatsen vid Beckholmssundet.
– Det är både norra och södra Djurgården, Ulriksdal och Haga, förklarar han.
Karl-Erik Johansson har jobbat för Kungliga Djurgårdsförvaltningen i hela sitt liv. 13 år gammal fick han spaden i hand, så småningom fick han kliva in i en jordbrukstraktor och till sist var det dags att ratta entreprenadmaskiner av olika slag. Yrkesvalet föll sig naturligt för grabben från Stora Skuggan.
– Jag är född på Allmänna BB, det ligger på Kungliga Djurgårdsförvaltningens mark, ler urstockholmaren Karl-Erik.
– Min pappa arbetade också på Kungliga Djurgårdsförvaltningen, till en början körde han häst, sen blev det traktor och till sist blev han förman.
Karl-Erik Johansson jobbade på men för tio år sedan knakade relationen med Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Den hovliga arbetsgivaren organiserade om, ville göra sig av med maskinerna och i stället leja in entreprenörer. Karl-Erik Johansson fick välja mellan att lämna maskinerna därhän eller ta över sina gamla arbetsuppgifter som egen företagare.
– Man kunde ha sagt nej, men då hade jag fått gå med en spade igen, säger han.
Att lämna maskinerna lockade inte, så trots att marken skälvde lite var svaret givet.
– Jag bestämde mig rätt snabbt för att köpa loss traktorgrävaren och sen hängde brorsan på också.
Karl-Eriks bror Lars-Olof ville också fortsätta köra maskin, trots att han inte hade lika många år som hovligt anställd bakom sig.
– Han hade nog bara jobbat 25-26 år, ler Karl-Erik Johansson.
Att starta eget efter 30 år i hovets tjänst krävde nerver och beslutsamhet.
– Jag hann få guldklocka innan jag startade eget och jag hade lite svårt att sova på nätterna till en början. Men det gick ju bra.
För att underlätta starten garanterade Kungliga Djurgårdsförvaltningen tusen timmar det första året. Garantitimmarna trappades sedan ner till noll på ett par år.
– Men vi fick förlängt förtroende plus att vi skaffade oss en del andra uppdrag, säger Karl-Erik Johansson.
Bröderna äger företaget gemensamt och för två år sedan var affärerna i så god form att de tog in ett par yngre förmågor, en tredje generation Johansson fick därmed gå i fädernas fotspår och göra en kunglig insats.
– Först anställde vi brorsans dotter, sen fick min yngste son börja köra också, han vill inte heller sitta vid ett skrivbord, han vill vara ute precis som jag!
Med fyra anställda kan företaget åta sig allt fler anläggningsuppdrag.
– Det blir allt fler såna uppdrag, som plattläggning, det klarade vi inte när vi bara var två.
Bröderna Johansson har också ett par pensionärer som kan rycka ut med kort varsel och Karl-Erik konstaterar att fyra anställda är precis lagom.
– Blir man fler måste man kliva av och ta över kontorsuppgifterna på heltid, i dag har jag kontoret hemma och sköter det på kvällarna, det är lagom.
Företaget har sin bas mitt i Nationalstadsparken och arrenderar 700 kvadratmeter kunglig mark och ett garage på närmare 70 kvadrat i Stora Skuggan inte långt ifrån Stockholms Universitet.
Maskinparken är varierad, två Hydrema grävlastare (en på tio ton och en på åtta), två runtomsvängande maskiner (en Yanmar på fem ton och Nagano på ett ton), tre jordbrukstraktorer (en Valtra 121, en Valtra 6350 och en New Holland 4040) samt två redskapsbärare av märket Holder (en 242 och en 542) utgör grunden.
– Sen har vi en Avant också, men den är mest för hobbyverksamhet, ler Karl-Erik Johansson.
En av Holdrarna har försetts med en specialbyggd räfsa.
– Då kan Jessika räfsa upp alla löv och pinnar som blåser ner i alléerna på Östermalm, kommenterar Karl-Erik Johansson.
Företaget har också investerat i ett sorteringsverk, en Fast Screen på tre ton.
– Den är lagom stor, går att dra bakom en lagom pickis, säger Karl-Erik Johansson.
Sorteringsverket sorterar sopsand från Gröna Lund på en tipp bakom Manillaskolan på Djurgården.
– Det blir mycket skräp på backen där, det är flaskor, glassplitter, muggar med mera som sopas upp och töms i fickor, sen måste vi sortera ut skräpet från sanden. Det fungerar fantastiskt bra.
Två tredjedelar av uppdragen kommer fortfarande från Kungliga Djurgårdsförvaltningen och avser Djurgården, Ulriksdal och Haga.
Då ingår all klippning och slåtter av alla gräsytor och vägslänter, grusvägarna ska hållas i trim, företaget sköter också alla nödvändiga schakter för el, vatten, avlopp och förbereder alla grunder för nya byggnader.
Den sista tredjedelen är skild från de kungliga uppdragen.
– Man ska inte lägga alla ägg i samma påse, säger Karl-Erik Johansson.
Företaget utför bland annat drift och underhåll på Östermalm för Peabs räkning.
– Det blir mycket schakter, vi flyttar också en hel del träd och buskar, säger Karl-Erik Johansson.
Företaget är också anslutet till DKLBC, Danderyds Lastbilscentral.
– Vi får mycket jobb via dem, säger Karl-Erik Johansson.
För den som ska hålla slottsparker och kungliga vidder prydliga är gräsets väl och ve centralt under sommarhalvåret. I år har Stockholmssommaren inneburit ovanligt många klippräder.
– Det har varit extremt i år, både blött och varmt, vi har nog klippt dubbelt så många gånger som en normal sommar, vi har nog aldrig stannat någon gång, säger Karl-Erik Johansson.
Som tur var är en av ”reservpensionärerna” av sällsamt segt virke.
– Han kan sitta och nöta i evigheter, han blir aldrig rastlös!
Vintertid är det snöröjning som gäller.
– Det har varit några snörika vintrar, då har vi använt våra egna maskiner men också en inlejd jordbrukstraktor och en inlejd lastbil med sand- och saltaggregat. Vi fick köra nio timmar per maskin när det var som värst med sju maskiner och en lastbil, säger Karl-Erik Johansson.
Han kan se tillbaka på en del udda uppdrag under de decennier som gått sedan han fick en kunglig spade i sin hand.
– Nyligen var vi och återställde gräsmattan vid Sjöhistoriska Museet, de hade helt kört sönder den vid en Kentkonsert. Vi har också grävt fram Prins Bertils grav inför hans begravning och vi gjorde en nygrävning för Karl-Johan Bernadotte nu senast. Vi har också tagit upp alla zinklådor från Vasagraven när det skulle DNA-testa offren från Vasas förlisning.
I dag betraktar Karl-Erik Johansson jobbtillströmningen som god, nästan för god emellanåt.
– Det är ju svårt att säga nej när man blivit rekommenderad!
Ibland är han dock tvungen att tacka nej, till exempel när han blev erbjuden att vara med och sanera på Beckholmen.
– Det är inte min division, det är för mycket logistik där ute, här kan man gräva och köra bort, där får man dammsuga runt trädrötter.
För sanering blev det trots allt, men tvärs över Beckholmssundet, på Djurgårdssidan. Även här var det rejält smutsigt, Djurgårdsvarvet, med anor från 1700-talet, låg här och hela området hade förfallit rejält sedan verksamheten lades ner på 1970-talet. Nu planerar dock ägarna att rusta upp det forna industriområdet rejält och skapa ett centrum för båtar.
– Vi började för tre år sen med att gräva ur allt inne i de jätteruffiga husen.
Under golven hade man fyllt koksaska och entreprenadmaskinerna grävde sig ner till berget, berättar Karl-Erik Johansson.
– Sen fick vi sanera utomhus, vi har grävt 70 centimeter ner och transporterat bort massorna som var fulla av olja och tungmetaller.
Närmare 7 000 ton har grävts bort, och sedan har marken fyllts upp med 0-63 kross. Ett enkelt och rättframt uppdrag kan tyckas, men även på Djurgårdssidan ställer logistiken till det när allt fler aktörer ska samsas i de trånga gränderna.
– I början kunde vi bara köra på, men sen började de komma igång med upprustningen, plötsligt ska de in och byta plåtar, sätta upp tak med kranar med mera, och då får vi inte plats längre.
Det som återstår när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på är mindre justeringar, att fixa till vägar och snygga till.
– Vi försöker få det att fungera ändå, vi var här först, skrattar Karl-Erik Johansson. ———————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.