23948sdkhjf

Mindre salt med smartare teknik

Ett nytt system uppges ge mer exakt information om vilka sträckor man måste halkbekämpa och vilka man kan lämna ifred.
Varje år sprids 200 000-250 000 ton salt på svenska vägar. Saltet ger ett bra skydd mot halkrelaterade trafikolyckor men försurar miljö och sliter på bilar och vägbanor. Förra året rådde dessutom saltbrist i Europa vilket ledde till import av salt ända ifrån Australien − med stora koldioxidutsläpp som följd.

Ibland saltar man för mycket, främst för att vara på den säkra sidan. Det finns ofta bara några få mätpunkter i vägbanorna att utgå ifrån när beslutet om saltning ska tas.

– De mätpunkter vi har i dag är vårt beslutsunderlag, men om vi hade många fler skulle vi kunna göra mer exakta insatser där det verkligen behövs och på så sätt minska både miljöpåverkan och kostnader, säger Per Hallberg, platschef Peab, Västra Södertörn, ett av Sveriges mest trafikerade områden.

Ett nytt system , som kommer att presenteras för en bredare publik på vårens Maskinexpo, uppges ge fler mätpunkter och därmed en mer detaljerad bild av väglaget. Systemet, som är framtaget av det Stockholmsbaserade teknikföretaget Mowic, är trådlöst och batteridrivet, vilket gör att det fungerar på otillgängliga platser där det hittills varit omöjligt att mäta. Sensorerna är konstruerade för att användas i mängd och ska på så sätt ge en mer exakt bild jämfört med den bild dagens sensorer ger.

– Det speciella med sensorsystemet är att man kan montera en sensor på 15 minuter och att man inte behöver gräva upp vägbanan för kablar, det gör att man har både tid och råd att ha flera sensorer i bruk, säger Mats Wärme, vd på Mowic i Stockholm.

Att använda mindre vägsalt har flera fördelar förutom de rent ekonomiska, det minskar föroreningen av grundvatten, slitaget på vägbanorna, och skulle kunna minska de korrosionsrelaterade kostnaderna på bilar som uppgår till cirka sex miljarder kronor per år.

– En annan fördel är säkrare vägar om saltbilarna faktiskt kan fokusera på de sträckor som är i behov av halkbekämpning. Kanske skulle de 50 personer som dör varje år i halkrelaterade olyckor kunna bli färre genom en mer detaljerad bild av vägbanor, säger Mats Wärme.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063