Trygg tryckning under E45
Ett intrikat samspel mellan rörtryckare och grävmaskinist är ett måste när starka kolvar trycker betongrör genom kvickleran under E45:an. – Det går inte att gräva här, man måste trycka fram rören, säger Roger Nylundh.
7
Bilder
Med en gripskopa rensas brunnen på den lera som trycks ut när röret pressas in i den kvicklerestinna marken. Med en gripskopa rensas brunnen på den lera som trycks ut när röret pressas in i den kvicklerestinna marken.
Lilla Edet. Att färdas från Göteborg norrut längs E45 måste vara en maskinnörds dröm. Trots att vi kör mil efter mil kantas vägen i princip oavbrutet av intensivt arbetande grävmaskiner, dumprar och hjullastare. Titt som tätt skickas vi ut på kringelkrokar förbi ett vägarbete och vips har vi hamnat efter en fyrhjuling som sprutar rent varningsskyltarna eller en lastbil som ska svänga ut på någon av arbetsplatserna längs vägen. Det är kort sagt fullt ös i södra Bohuslän när 7,5 mil väg mellan Göteborg och Trollhättan byggs ut till fyra fält samtidigt som järnvägen längs samma sträcka görs dubbelspårig.
Vi är på väg till Lilla Edet, där JR Rörtryckning, som delvis ägs av Styrud, ska flytta vattenledningar inför den nya motorvägen, något som innebär att de måste trycka betongrör under den befintliga, tillika hårt trafikerade, E45:an.
Rören som ska dras varierar i storlek.
– Det blir 300 - 800 millimeters betongrör, som dras ungefär 60 meter, det är självfallsledningar där millimeterprecisionen är viktig, säger Roger Nylundh, delägare i JR Rörtryckning.
På plats i Lilla Edet har han sex man, en 23-tons hjulgrävare och en 21-tons bandgrävare. JR Rörtryckning är underentreprenörer åt Strabag på projektet och ska genomföra totalt tio tryckningar. Tre av de totalt tio brunnarna är redan gjutna, normalt sett gjuts både startbrunnar och mottagningsbrunnar men i det här fallet tillhandahåller Strabag spontgropar som ska ta emot rören.
Arbetet påbörjades i slutet av december och när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i slutet av mars har man kommit ungefär halvvägs.
Markförhållandena på platsen är inte de bästa.
– Det är kvicklera som blir som vatten när man rör i det. Dessutom är vägen i vägen så det går inte att gräva ner rören, konstaterar Roger Nylundh.
Nere i den trånga brunnen står Jonas Mårdhage. Han assisteras av Erik Olsson som står i markplan och vidarebefordrar Jonas instruktioner till grävmaskinisten som med stor finess för ner en liten gripskopa i brunnen för att gräva ur den sega lera som trycks ur när rörsegmenten pressas in i marken.
– Vi har den minsta skopan här, det får inte plats någon större, kommenterar Roger Nylundh.
Det är viktigt att grävmaskinisten och personen i brunnen är överens om när, var och hur skopan hanteras.
– Är brunnen riktigt djup förses skopan med kamera för säkerhets skull, säger Roger Nylundh.
Grävmaskinens uppgift är dels att hålla brunnen ren från lera, dels att lyfta ner de tunga rördelarna. 800-rören är två meter långa, de under 600 är en meter och de över 1 400 1,20 meter långa.
– Vi arbetar med rör upp till 2 500 millimeter i diameter, då väger ett 120-centimersrör sex ton, säger Roger Nylundh.
När leran är urgrävd lyfter grävmaskinisten ner ett rörsegment som Jonas Mårdhage tar emot och försiktigt sätter runt den betydligt mindre piloten, som är cirka 220 millimeter i diameter. Därefter fäster han omsorgsfullt vattenslangen som helst ska sitta på plats när röret tvingas under vägen.
– Vi spolar i ledningen för att få ut leran i gropen, säger Roger Nylundh.
Och mycket riktigt, när tryckstationens hydrauliska kolvar sedan, ljudlöst och till synes utan större motstånd, pressar in röret i backen trycks gråseg kvicklera ut i brunnen.
– I projekt där vi inte använder pilot skickas en släde in för att hämta leran, säger Roger Nylundh.
Sin ungdom till trots har han mer än tio års erfarenhet av rörtryckning.
– Jag har hållit på med det här sedan jag var 16 år.
Kollegan Janne Hammo, även han delägare i JR Rörtryckning, är en ärrad betongrörstryckningsveteran och har funnits med under hela Rogers karriär.
– Jag började jobba med honom när jag var 16 och 2010 startade vi firman ihop, säger Roger Nylundh.
Han uppger att tekniken fått allt mer gehör på sistone, JR Rörtryckning trycker rör både i Norge och i Sverige, ofta i lerrika områden men också i storstäder.
– Där kan man ofta inte gräva mitt bland trafiken. Betongrören trycks genom marken med stor precision, vi korrigerar alla avvikelser och det är inget problem att klara så låga fall som en millimeter per meter.
Nere i brunnen stänger Jonas Mårdhage av tryckstationen. Röret har tryckts in i nästan hela sin längd och det är dags att rensa upp den lera som pressats ut i brunnen innan nästa segment kopplas på och skjuts in.
– Normalt trycker vi 50 meter per dag, säger Roger Nylundh.
Just här blir det inte mer än 60 meter ledning men tryckningar på 100-150 meter är inte ovanliga.
– Vi brukar ofta ha två arbetslag där ett lag gjuter brunnar och det andra trycker rör. Det är ett idealiskt sätt att få ner ledningarna.
Läs även om hur brunnen bör utformas, h ur Styrud resonerar kring schaktfria tekniker, och hur JR Rörtryckning styr rören med en egenutvecklad pilot.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.