Maskinförsäljningen upp 42 procent 2011
Återhämtningen av maskinförsäljningen är förvånansvärt snabb efter tvärstoppet 2008. – Det är bra fart i den svenska entreprenadbranschen. Med den här takten har vi snart ett normalläge, säger Björn Bäckström, vd för Maskinleverantörerna.
statistikBobcat Skidsteerlastaren fick revansch, en minskning med 25 procent 2010 förbyttes till en ökning på hela 133 procent 2011.
Maskinleverantörernas egna siffror har på sedvanligt manér kompletterats med uppgifter från de leverantörer som står utanför föreningen.
Maskinleverantörernas medlemmar sålde förra året 2 536 maskiner, 32 procent fler jämfört med föregående år då siffran landade på 1 923. Årssnittet räknat på de senaste tio åren visar på 2 800 sålda maskiner.
– 2 800 levererade i Sverige på ett år räknar vi som ett normalläge. Med årets siffra närmar vi oss snabbt genomsnittet, säger Björn Bäckström, vd för Maskinleverantörerna.
Han är överraskad över uppgången.
– En nedgång på 58 procent som våra medlemmar hade 2009 brukar det ta mycket lång tid att reparera, det är vår erfarenhet från tidigare kraftiga nedgångar.
Några maskintyper har dock låga försäljningssiffror. Förklaringen till att ingen stel och bara en fyrhjulsstyrd grävlastare såldes under 2011 uppges vara en krympande marknad.
– Grävlastare används främst i Sverige och England. 162 ramstyrda grävlastare såldes dock, en ökning med 25 procent jämfört med 2010, säger Björn Bäckström.
Volymmaskinen är hjullastaren med totalsiffran 1 182 sålda exemplar under 2011, en ökning med 50 procent jämfört med året innan.
– Hjullastaren är omåttligt populär, en allround servicemaskin. Försäljningen av grävmaskiner ökade totalt med 34 procent för stora bandgrävare och 35 procent för stora hjulgrävare jämfört med 2010.
– Stor åtgång av stora grävmaskiner beror på att de används i stora infrastrukturprojekt, ökningen är en direkt spegel av de satsningar som pågår.
Teleskoplastare ökade stort även i år.
– Nu börjar maskinerna bli uppdaterade efter att utslitna exemplar bytits ut mot nya, säger Björn Bäckström.
Sedan Swecon lade försäljningen av italienska Perlinis tipptruckar på hyllan är det bara Caterpillar och Komatsu som säljer tipptruckar i Sverige. Daniel Falk är produktansvarig vid Hesselberg Maskin, återförsäljare av Komatsu truckar från 32 till 100 ton. Han noterar en avsevärd uppgång för 2011 jämfört med 2010.
– Jo, det har varit ovanligt många leveranser och alla har gått till norr och till Gotland.
Översatt till företag handlar det om vägunderhållaren Arctic Road och maskinentreprenören Eliasson Maskin (i Kiruna) samt Cementas kalkstensbrott i Degerhamn.
– Marknaden kommer att växa så länge som Kina behöver material från gruvindustrin.
Den senaste statistiken från februari visar att den totala maskinförsäljningsökningen fortsätter, om än i blygsam skala.
– Februari går på plus jämfört med januari, säger Björn Bäckström. Sveriges läge är utmärkt med ordning och stabilitet i finanserna, men risken är att Europas problem smittar av sig med följden att finansieringsinstituten bromsar utbetalningarna, något som i viss utsträckning redan skett.
– De små företagen märker att det är svårare att få lån eftersom bankerna vill ha större säkerhet. Än så länge är Tyskland dragloket, håller Tyskland ställningarna fortsätter uppgången. Anledningarna till ökat behov av maskiner är flera, säger Björn Bäckström.
Hampe Mobärg, vd för Maskinentreprenörerna, tippar att maskinförsäljningen snart är tillbaka till 2007 års nivå om den nuvarande investeringstakten inom infrastruktur håller i sig, det är branschens basindustri. Trafikverkets långtidsplan för svensk infrastruktur fram till 2020-2021 innebär kraftiga investeringar i både väg och järnväg.
– Efterfrågan kommer att fortsätta växa, men det är svårt att bedöma den exakta omfattningen och hur detta påverkar maskinförsäljningen.
Maskinentreprenörer med ny maskinpark kan till exempel välja att avvakta med investeringar under något år. De är inte tvungna att köpa nytt, säger Hampe Mobärg, som räknar med en ökning av maskinbehovet i ett längre perspektiv.
Underhållsbristerna i infrastrukturen är stora både ovan och under jord.
– Inom väg och järnväg är det en etablerad sanning att underhållsinvesteringarna måste öka, men det är inte lika känt att vår VA-infrastruktur håller på att falla sönder på grund av skralt underhåll sedan flera decennier tillbaka, säger Hampe Mobärg.
Även om kommunerna vet att de måste vara beredda på kostnader för ett löpande underhåll har man inte fullföljt ett systematiskt underhållsarbete.
– Därför saknar de i dag pengar till det verkliga underhållsbehovet, eftersom man "sparat" på underhållet under alldeles för lång tid.
Ett beslut som kan få allvarliga följder när ledningar går sönder.
– Akuta reparationer är betydligt dyrare och kan skapa avsevärt högre kostnader, än om man utför ett planerat och kontinuerligt underhållsarbete.
En stor del av ledningarna återfinns i miljonprogrammet, en utbyggnad som skedde på löpande band under 60- och 70-talet.
Vid sidan om infrastruktur och renovering av vatten- och avlopp kommer försäljningen av maskiner att drivas av den snabbt ökande gruvindustrin.
– Ovanpå det har man underlåtit att underhålla en stor del av järnvägsnätet, vilket skulle behövas eftersom det byggdes på 1800-talet. Branschen brottas med bristande underhåll och har därför ett stort uppdämt behov, säger Hampe Mobärg.