Gräver sig ner till Vasas tid
Överlyckliga arkeologer fick något att bita i när delar av ett sytt skepp dök upp i skopan på ett bygge. Kanske är detta lindan till den svenska stormaktstiden men för att gräva fram sanningen krävs säkra schakter.
10
Bilder
Bråttom. Arkelogerna har bara en dryg månad på sig att hinna gräva fram alla vraken. Bråttom. Arkelogerna har bara en dryg månad på sig att hinna gräva fram alla vraken.
Stockholm . En grävmaskinist fic k ett stycke historia i skopan. En träbit som visade sig höra till ett sällsamt byggt 1600-talsskepp. Arkeologerna fick glädjefnatt, de trodde att de hade daterat skeppet men när de fortsatte leta hittade de fyra till, varav ett låg ovanför det sydda skeppet.
– Det daterade vi till 1631 och det sydda skeppet är därför samtida eller äldre, säger Jim Hansson, projektledare på Sjöhistoriska Museet.
Det först funna skeppet har sydd bordläggning, en teknik som inte använts i Sverige.
– Här nitade eller spikade man bordläggningen, att sy var vanligt i Ryssland under 1500-1800-talet, säger Jim Hansson.
Fyndet gjordes i samband med kajrenoveringen precis utanför Grand Hotel i Stockholm. Arkeologerna vet ännu inte om fartygen är sänkta eller förlista, en fråga som dock kommer att besvaras längre fram.
De många fynden antyder att man kanske fått korn på ett örlogsvarv som anlades 1550.
– Det är jävligt häftigt och riktigt coolt. Det är ett unikt tillfälle att hitta ett så fint vrak, säger Jim Hansson.
Att hitta vrak utmed kajer är i och för sig inte ovanligt. Att hitta ett sytt skepp från 1600-talet i örlogsvarvsmiljö är däremot guld.
– Det är väldigt speciellt, här har de byggt upp flottan, det blir därför stormaktstidens linda. Det är skithäftigt, säger Jim Hansson.
Att säkra schaktet var viktigt för arkeologerna.
– Vi såg när det började regna att det rasade lite, säger Jim Hansson.
Vrakgropen ligger mycket nära vägen och schaktkanten blev väldigt brant. Efter en skyddsrond togs beslutet att säkra schaktet och arkeologerna är nöjda med lösningen.
– Det blev mycket bra, det är avskärmat och tryggt.
Schaktet är 20-25 meter långt och fyra meter brett. Eventuellt måste även nästa vrakgrop säkras innan arkeologerna kan hoppa ned.
– Den har rätt schyssta slänter, men vi får se, säger Jim Hansson.
Grävmaskinen har grävt fyra meter ner till vraket. Sedan har arkeologerna fått ta över grävandet.
– Då börjar finliret, säger Jim Hansson.
Han ser utgrävningen utanför Grand Hotel som en ovanligt bekväm arbetsplats.
– Normalt får vi dyka för att undersöka vrak.
Just i dag har en avgrävd kabel inneburit strömavbrott. Andra dagar har pumparna fallerat, och då hamnar vraken under vatten.
– Men vi vet att sånt händer, det är bara att stå ut med. Men det blir stressigt nu på slutet, säger Jim Hansson.
Han har fyra arkeologer på plats. De arbetar just nu med att ta fram det första vraket. Utgrävningarna sker under tälttak och när det första vraket är nedmonterat tar man sig an det andra. Det sydda skeppet ligger djupast och hamnar därmed sist i kön.
– Vi vet inte riktigt var det ligger, säger Jim Hansson.
Anläggarna hann avsluta sitt arbete innan Länsstyrelsens beslut om att undersöka det sydda vraket kom och fyndplatsen är därför dold någonstans under den gjutna plattan.
– Vi har en del av skeppet framme men vet inte exakt i vilken riktning det går, säger Jim Hansson som dock inte oroar sig för att ha tappat bort godbiten.
– Vi kommer att kunna ta fram det.
I samband med vrakutgrävningarna har arkeologerna också gjort en rad mindre fynd, till exempel husgeråd, verktyg, en muskötkula som kan vara rysk samt flera mynt.
Arkeologerna har också funnit ett fast fiske.
– Det försörjde de som jobbade på örlogsvarvet, säger Jim Hansson.
Tre av vraken ska friläggas, sågas i sär och lyftas upp i delar för vidare studier. Allt ska dokumenteras men bara det sydda skeppet kommer att bevaras.
Arkeologerna ska också ta upp flera provgropar för att förhoppningsvis hitta mer information om tiden före 1550. Det är ett digert jobb som man har en dryg månad på sig att bli klara med.
– Vi har tvingats banta undersökningsplanen men vi hoppas hinna med det mesta, säger Jim Hansson.
Läs gärna mer om hur schaktskyddsveteranen Bert Vetterfalk kämpar för säkrare schakter och hur byggfirman SH Bygg fick upp vrakdelar i skopan.