Mindre salt med smartare teknik
Ett nytt system som ger mer exakt information om var det behövs halkbekämpning och vilka sträckor man kan lämna ifred lanseras.
Varje år sprids mellan 200 000-250 000 ton salt på svenska vägar vilket ger ett bra skydd mot halkrelaterade trafikolyckor men det försurar miljö och sliter på bilar och vägbanor avsevärt. Förra året var det dessutom saltbrist i Europa vilket ledde till import av salt från så långt bort som Australien − med stora koldioxidutsläpp som följd. Den största anledningen till att stora områden saltas i onödan är för att man måste vara på den säkra sidan samtidigt som det endast finns några få mätpunkter i vägbanorna att utgå ifrån.
– De mätpunkter vi har idag är vårt beslutsunderlag men om vi hade många fler skulle vi kunna göra mer exakta insatser där det verkligen behövs och på så sätt minska både miljöpåverkan och kostnader, säger Per Hallberg, platschef Peab, Västra Södertörn, ett av Sveriges mest trafikerade områden.
För att komma runt det här problemet och för att säkra våra vägar ytterligare har teknikföretaget Mowic tagit fram ett nytt system som ger många fler mätpunkter och därmed en mer detaljerad bild av väglaget. Systemet är trådlöst och batteridrivet vilket gör att det fungerar på otillgängliga platser där det fram tills nu varit omöjligt att mäta. Sensorerna är konstruerade för att användas i mängd och kan på så sätt ge en mycket mer exakt bild över hur vägsituationen ser ut än den bild dagens sensorer ger.
– Det speciella med sensorsystemet är att man kan montera en sensor på 15 minuter och att man inte behöver gräva upp vägbanan för kablar, det gör att man har både tid och råd att ha flera sensorer i bruk, säger Mats Wärme, VD på Mowic i Stockholm.
Minskandet av vägsalt har flera fördelar förutom de rent ekonomiska, det minskar föroreningen av grundvatten, slitaget på vägbanorna, och skulle kunna minska de korrosionsrelaterade kostnaderna på bilar som uppgår till cirka sex miljarder kronor per år.
– En annan fördel är säkrare vägar om saltbilarna faktiskt kan fokusera på de sträckor som är i behov av halkbekämpning. Kanske skulle de 50 personer som dör varje år i halkrelaterade olyckor kunna bli färre genom en mer detaljerad bild av vägbanor, säger Mats Wärme.