Undvik solklara mätfel
När solstormarna viner går det inte att lita på mätresultaten. Åtminstone inte om man är i norra Sverige en vinternatt. Tack vare en ny jonosfärsmonitor ska det bli lättare att se när det går att få korrekta data.
3
Bilder
Den som vill göra ett exaktare grävjobb kan ha nytta av den jonosfärsmonitor som Lantmäteriet lanserat. Den som vill göra ett exaktare grävjobb kan ha nytta av den jonosfärsmonitor som Lantmäteriet lanserat.
Den som vill schakta ut för en väg bekymrar sig kanske inte nämnvärt för det yttersta lagret av vår atmosfär. Men använder han eller hon sig av mätutrustning som förlitar sig på satelliter kan ett gaslager halvvägs ut i rymden faktiskt påverka resultatet rejält.
– Det kan bli stora skillnader i mätningarna och det kan vara nyttigt att tänka på när man använder nätverks RTK, förklarade Sten Bergstrand på SP under de Geodesidagar som anordnades på Lidingö i januari.
Jonosfären består av olika lager gaser som befinner sig 50 – 1 000 kilometer ovan mark. När solvindarna sveper fram joniseras gasen.
– UV-strålningen frigör elektroner som interagerar med radiovågorna och bromsar ned dem något, förklarade Sten Bergstrand.
Radiovågorna går igenom jonosfären, och är det mycket solaktivitet påverkas GNSS (navigationssystem som använder sig av satelliter för att fastställa ett objekts position).
– Inbromsningen är frekvensberoende och genom att ta emot signaler på två av de frekvenser som satelliterna sänder på kan man räkna bort huvuddelen av jonosfärsfelet.
Det är dock inte bara eventuell solaktivitet som påverkar mätresultatet, elektroninnehållet i jonosfären beror även på årstiden, tid på dygnet och den magnetiska latituden. Det kan alltså vara svårare att mäta nattetid, och är det hög solaktivitet blir det troligen mer tillförlitliga resultat i södra Sverige än i norra berättade Sten Bergstrand vidare.
– På vintern är jorden närmre solen och då ökar problemen något. Dessutom blir problemen värre på nätterna eftersom fluktuationerna ökar och det blir svårare att modellera.
För att underlätta mätningarna har Lantmäteriet därför lanserat en så kallad jonosfärsmonitor på sin hemsida. Där kan man se hur stora störningarna är och därmed hur tillförlitliga mätningar man kan vänta sig i olika delar av landet, som delats in i fyra olika zoner.
Jonosfärsmonitorn uppdateras var femte minut och finns på adress: swepos.lmv.lm.se/jonomon/index.asp, den finns också som app till androidtelefoner.
Mycket solaktivitet ger stora störningar och vi kan vänta oss större mätproblem framöver. Solstormarna kommer nämligen med jämna mellanrum, solaktiviten ökar och minskar i cykler på ungefär elva år och förra toppen kom 2002.
– Solaktiviteten är den absolut avgörande faktorn för jonosfären. Aktiviteten har varit låg länge och stiger nu snabbt, men man tror att det inte kommer att bli en så våldsam period den här gången, förklarade Sten Bergstrand.