Bredplogar kräver brett kunnande
Bättre utbildning för förare av bredplogar när de kan ta åtta meter i ett svep är slutsatsen från ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola. – Ökad kunskap kan bidra till ekonomisk lönsamhet, säger Emma Heyman.
Bredplog1 Bredplogen effektiviserar snöröjningsarbetet men för förarna är det viktigt att veta var ytterkanten på plogen befinner sig eftersom bredplogen körs i utfällt läge.
– Detta för att minska skador på kringliggande trafikanordningar och få förarna att känna sig säkrare på sin arbetsuppgift och därmed utföra ett bättre arbete. I utbildningen borde även GPS ingå.
Bredplogen används vid motorvägar och främst i Sverige, vilket gör marknaden begränsad. För tillverkarna leder det till minskad lönsamhet och följden kan bli att tillverkning av bredplogen samt dess tillbehör kan komma att minska. Syftet med examensarbetet hösten 2010 var att ta reda på om bredplogen var ekonomiskt lönsam för Peab. Bakom stod Hanna Holm och Emma Heyman, studerande på väg-och trafiktekniklinjen vid Lunds Tekniska Högskola. Sverige är indelat i 130 driftsområden. Varje område omfattar 70 till 100 mil väg. Vilket blir ett antal mil väg att snöröja med frontplog, sidoplog och i visas utsträckning även underplog. Studenterna utgick från Peabs driftområde syd och väst.
– Vi tänkte undersöka för- och nackdelar med användningen av bredplog respektive standardplog vid snöröjning, säger Emma Heyman.
Underlag för rapporten har hämtats från en enkätundersökning bland förare och arbetsledning.
– Vi intervjuade tjänstemän som arbetar med vinterväghållning samt förare som använt eller använder bredplogen.
Den allmänna uppfattningen bland förare och arbetsledning är att bredplogen anses effektivast på motorvägar där hinder och interaktioner med övriga fordon är som minst. Standardplogen anses smidigare på 2+1-vägar där bredplogens extra bredd hindrar framkomligheten.
Enkäterna skickades ut till tio förare, nio personer med körslingor varierande mellan 20-130 kilometer, besvarade enkäterna.
– Många av förarna föredrar standardplogen och de anser att denna uppfyller kraven för snöröjning bäst och då kan de också hålla en högre hastighet, säger Emma Heyman.
De flesta anser att bredplogen är svårare att använda.
– Dels för att den är bredare men även att den är mer komplicerad att manövrera.
Fem tjänstemän på Peab besvarade enkäterna och anser att bredplogen bidrar till störst bränsleförbrukning och mest slitage på bilen. Däremot är det standardplogen som orsakar flest skador på kringliggande trafikanordningar och förbrukar flest skär. De anser att bredplog och standardplog orsakar lika stora problem vid möten med övriga trafikanter till skillnad mot förarna som svarar att bredplogen överlägset ställer till störst problem.
För fem, sex år sedan började Peab använda bredplogen vid avdelningarna i Helsingborg och Göteborg och motorvägarna E4 och E6. Christer Svensson är arbetschef för Peab i Helsingborg.
– Bredplogen ska användas på motorvägar och 1+2-vägar. Vi sparar in en bil och använder bara två istället för tre plogbilar. Det behöver bara gå en bil med standardplog bakom som tar vägrener och eventuella påfarter.
Bredplogen är en extra sidoplog som används för att få en så bred röjningsyta som möjligt. Plogtyperna finns i olika storlekar och modeller med likartad grundprincip. Mählers är en av tillverkarna och har tagit fram en lösning där två plogar, en 4,6 meter bred plog fram med sidoförskjutning samt en 5 meter bred vinge får en total max röjningsbredd av 8,3 meter. Köparna av Mählers bredplog är Svevia, Skanska, Peab och NCC. Enligt Mählers är prispressen vid upphandling av snöröjningsentreprenader en bidragande orsak till bredplogens popularitet bland maskinentreprenörer med motorvägar som arbetsområde.
– Bredplogen minskar driftsområdeskostnaden genom att spara in både fordon och folk.
– På grund av bredplogens arbetsvinkel i förhållande till fordonet uppnås inte en standardplogs kastande funktion. Detta innebär att det kan bli en sträng kvar på körbanan som måste städas bort.
Någon sträng efter bredplogen vilken kräver ytterligare insats från bil bakom har inte Christer Andersson arbetschef vid Peab i Göteborg noterat.
– Nej, vår erfarenhet är att det blir rent och fint efter bredplogen och ingen annan ploginsats krävs.
Kollegan Christer Svensson, arbetschef vid Peab i Helsingborg framhåller bredplogen som ett verktyg att minska antalet olyckor i samband med halkbekämpning på motorvägar.
– Vi slipper slalomåkning av uppjagade bilister som vill komma fram. Med två tandembilar sker ofta olyckor när bilister lägger sig i en den ena, en den andra filen för att komma fram snabbare. Då händer det att man halkar i diket.