23948sdkhjf

Fortsatt stark byggmarknad

– 2012 blir inget bra år tillväxtmässigt, förutspår Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, BI. Men inbromsningen sker på en nivå som ligger nära toppåret 2007.
2007 lyftes de totala bygginvesteringarna i Sverige till ungefär 293 miljarder kronor, i 2010 års priser. Preliminära siffror för 2011 pekar mot att slutsumman stannar kring 286 miljarder kronor. Och det är i det häradet som Johan Deremar räknar med att bygginvesteringarna kommer att ligga de närmaste två åren. Han förutser en nedgång på en procent i år, följt av en lika stor uppgång 2013.

– Bostäder blir den svagaste delsektorn i år, men ökar igen under nästa år. Dels ser vi att antalet beviljade bygglov för flerbostadshus är stigande. Det tyder på att byggandet kan komma igång snabbt. Dels är inflationen entydigt på väg ner. Det ger utrymme för Riksbanken att stötta ekonomin genom att sänka räntan. Glädjande är att lokalbyggandet håller emot och utvecklas positivt under hela prognosperioden, säger Johan Deremar.

Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen dämpar inte bara efterfrågan på bostäder utan har också en märkbar inverkan på lokalbyggandet. Under senare år – och även i år – är det det offentliga byggandet som sett till att kurvan pekat i rätt riktning. Bland annat pågår flera stora sjukhusprojekt med Nya Karolinska i Solna som den överlägset största satsningen.

På den privata sidan har inte minst handel och hotellsektorn drivit utvecklingen, men här noteras en viss avmattning. Även här sticker dock Solna ut genom satsningen på Mall of Scandinavia som ska bli ett av norra Europas största köpcentra med en uthyrningsbar yta kring 100 000 kvadratmeter fördelade på i runda slängar 250 butiker och restauranger.

Efter att ha backat tre år i rad vände industrins lokalinvesteringar uppåt med ungefär tio procent under 2011. Ökningen kan till stor del tillskrivas gruvnäringen och även om gruvindustrin även i fortsättningen kommer att genomföra stora investeringar tycks kräftgången inom övrig industri fortsätta. Bedömningen är därför att industrins lokalinvesteringar kommer att minska både i år och nästa år.

Anläggningsinvesteringarna har haft en svagt vikande tendens under några år och Johan Deremars bedömning är att den tendensen fortsätter, även om de totala satsningarna i år beräknas ligga kvar på samma nivå som förra året.

Senare tids nedgång förklaras i stor utsträckning med att energisektorn utvecklats svagt. Sedan mitten av 2000-talet har det energirelaterade anläggningsbyggandet varit den klart största delsektorn på den privata sidan med investeringar om knappt 18 miljarder kronor per år. Satsningarna kulminerade 2006 tack vare en allmän satsning på kraftvärmeverk och sopförbränningsanläggningar. I dag har omfattningen på de satsningarna avtagit. Som motvikt finns framför allt utbyggnaden av kraftnäten. Svenska Kraftnät lär ha ungefär 100 projekt på gång för tillfället och planerar satsningar på ungefär fyra miljarder kronor per år under de närmaste åren. Det enskilt största kraftprojektet är Syd-Västlänken, med en första etapp mellan Nässjö och Hallsberg som, enligt planerna, ska påbörjas under första halvåret i år.

Det byggs också en hel del vindkraftverk, men själva bygginvesteringen är förhållandevis liten, jämfört med den totala kostnaden och har därför inget större genomslag på siffrorna. Investeringarna i vattenkraft ökade kraftigt från 2007 till 2009 och nådde en toppnivå på knappt fem miljarder kronor per år. Sedan dess har investeringarna fallit tillbaka, och bedöms ha planat ut på en nivå strax över fyra miljarder kronor per år.

De offentliga anläggningsinvesteringarna hölls förra året uppe genom en kraftig uppgång av väginvesteringarna, vilket gjorde att effekten av minskade investeringar inom andra områden inte blev så allvarlig. Även i år har vissa tilläggsanslag aviserats, men bedömningen är att volymerna börjar sjunka redan 2013.

Bedömningen är att de totala anläggningsinvesteringarna blir oförändrade i år och minskar med en procent under 2013.

Den svaga investeringstakten leder till att sysselsättningsutvecklingen i byggnäringen planar ut på nuvarande nivå om cirka 313 000.

– Den uppnådda nivån är den högsta sedan början av 1990-talet, men geografiskt är det mycket stora skillnader. Byggföretagen kommer att behöva rekrytera arbetsledare och platschefer. Däremot kommer den försvagade konjunkturutvecklingen att dämpa rekryteringsproblemen, framför allt på yrkesarbetarsidan, säger Johan Deremar.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078