Järnmalm med guldkant
Ett överskott på bostäder har vänts till en gigantisk bostadsbrist. Dödsdömda hotell har moderniserats och fyllts med gäster. Företag etableras som aldrig förr. Det är rena Klondyke-stämningen i Pajala. Northland Resources har kommit till byn. Avveckling har vänts till utveckling.
För nio månader sedan var området täckt av myrar. Men om några år är myrarna borta. Under torven ligger det som ibland kallas för Europas sista stora järnmalmsreserv. Redan i slutet av 1960-talet började LKAB genomföra provbrytningar, men resultaten gav inte tillräcklig utdelning för att det skulle vara lönt att sätta igång en verksamhet med full drift – då.
I dag ser situationen helt annorlunda ut. Världsmarknaden skriker efter attraktiva råvaror och möjligenheten att utvinna järnmalm i dagbrott ger konkurrensfördelar. Att malmen bedöms som högvärdig med hög järnhalt gör inte konkurrenssituationen sämre.
Inte heller att föroreningar av exempelvis kisel och aluminium beskrivs som låga samtidigt som det finns en hög halt av magnesiumoxid som annars måste tillsättas.
Kanadensisk satsning
Men när det nu är dags att utvinna bergets värdefulla råvara är det inget av de traditionella svenska, eller ens skandinaviska, gruvbolagen som står bakom investeringen på fem miljarder kronor. Det är kanadensiska Northland Resources, ett Luxemburgregistrerat företag som i Sverige, utanför gruvkretsar, möjligen är mest känt bland idrottsfantaster. Northland Luleå toppar i skrivande stund den svenska damligan i basketboll. Än så länge med en nolla i förlustkolumnen.
Någon förlust räknar företaget inte heller med att göra i gruvsatsningen. Tvärtom räknar företagets svenska vd Karl Axel Waplan med att den inledande satsningen snabbt ska vara återbetald. Detsamma tror de finansiärer som hittills hoppat på ett tåg som faktiskt bytt riktning för bara något år sedan.
Det företag som nu är Northland Resources noterades 1987 på börsen i Vancouver med bioteknisk inriktning. 2003 styrdes verksamheten om mot prospektering och blickarna började riktas mot Sverige. 2004 förvärvades det landområde i Pajala kommun som omfattar järnmalmsfyndigheter nära Kaunisvaara i Tapuli och Sahavaara. Kompletterande markförvärv har genomförts senare.
2005 tar företaget det nuvarande namnet och gör också en inbrytning i Finland, bland annat i Hannukainen, nära den svenska gränsen någon mil från Tapuli, där man tog över en gruva som tidigare drivits av Rautaruukki. I praktiken hade det tidigare biotekniska företaget därmed förvandlats till ett gruvföretag, något som förstärktes 2009 då det nordamerikanska kontoret stängdes. Under tiden hade man också noterats på Oslobörsen. Än så länge är dock en stor del av ägandet i det Luxemburgregistrerade företaget kanadensiskt, bland annat i form av Ontarios pensionsfond och en råvarufond.
Tre kunder köper allt
Även om det fortfarande saknas en del medel innan samtliga de nödvändiga fem miljarderna är hemma räknar dock Karl Axel Waplan med att dra in även resterande kapital.
– Det är stor efterfrågan på järnmalm och så kommer det med stor säkerhet att förbli under lång tid. Förmodligen kommer till och med efterfrågan att fortsätta stiga. Vi räknar inte med att finansieringen blir något problem, säger Karl Axel Waplan.
Ett starkt argument är att hela den tänkta årsproduktionen på fem miljoner ton ar redan sålts. Tre köpare har förbundet sig att ta hand om allt som kan levereras.
Karl Axel Waplan betonar att utvecklingen vid Kaunisvaara följer tidtabellen och till och med ligger något före.
– Vi är väldigt väl förberedda. Innan första spadtaget investerades en miljard kronor, varav prospekteringen utgjorde en stor del.
Vi har bland annat borrat mer än 100 000 meter i rutnät om oftast 50 meter i Sverige och Finland under en tvåårsperiod. Vi känner fyndigheten ner till 400 meters djup. Det gör att vi känner malmbasen väldigt väl, säger Karl Axel Waplan.
Räcker drygt 20 år
– Vi räknar med att fyndigheten räcker i 18 år. I närbelägna Pellevouma kan vi köra i ytterligare fem till sex år. Därutöver har vi områden för ytterligare prospektering i både Sverige och Finland.
En stor del av de borrkärnor som tagits fram ur berget finns noggrant uppmärkta och lagrade för att all nödvändig information om berget ska finnas tillgänglig i framtiden. Borrkärnorna ligger öppna för besökarna. Sten påverkas inte av den mänskliga handen, men handen får under inga omständigheter bära en guldring. Minsta fragment från ringen kan kontaminera borrkärnan och förorsaka meningslösa undersökningar till höga kostnader.
Karl Axel Waplan har sina rötter i Jämtland och anrika Waplans Mekaniska utanför Östersund. I likhet med övriga i företagsledningen har han också mångårig erfarenhet från andra gruvbolag.
Men än så länge kan en besökare nästan få bilden av en vanlig byggarbetsplats, om än gigantisk. Vid en hastig blick på tornkranen eller på den centrala bodetableringen kan det verka som om det är Peab som står bakom hela kalaset. Den skånska byggjätten har onekligen hittat ett gigantiskt projekt att sätta skoptänderna i. Företaget ska i en entreprenad värd cirka 350 miljoner kronor bland annat bygga upp hela industrietableringen och svara för jordavrymningen av det blivande dagbrottet vid Tapuli.
Bland annat kommer etableringen att kräva runt 60 000 kubikmeter betong. Därför finns en egen betongstation som beräknas leverera ungefär 95 procent av behovet.
20 miljoner kvadratmeter
Projektledaren Göran Arlefalk berättar att man bland annat kommer att hantera 20 miljoner kubikmeter torv och morän för att frilägga malmkroppen.
– Om massorna placeras på dumprar efter varandra blir det en rad som sträcker sig tre och ett halvt varv runt jorden. Lägger man högen på Råsunda blir den ungefär fyra och en halv mil hög, säger Göran Arlefalk.
Satsningen i Pajala är ett av Sveriges största industriprojekt och det hittills största i Tornedalen. Inte minst kommer det att synas i form av arbetstillfällen i en bygd som under de senaste åren sett folkmängden stadigt minska. Enligt nuvarande bedömning kommer gruvbolaget att behöva en personalstyrka på cirka 400 personer. Ytterligare 300 behövs för transporterna och ett 30-tal vid utskeppningsterminalen i Narvik.
Redan nu står det klart att bland annat tidigare Pajalabor som nu arbetar i gruvorna i Kiruna och Malmberget gärna återvänder – om det finns bostäder. Samtidigt uppstår stora behov av utbyggd service, vilket kommer att ge ytterligare fart på utvecklingen.
Före detta kommunalrådet Bengt Niskas som i dag är vd för ett lokalt utvecklingsbolag berättar att det under första halvåret i år bildades ungefär 30 nya företag i kommunen, plus att ytterligare 30-40 aktiverades efter en tid i träda.
Modulhus
I en kommun där det tidigare fanns massor med tomma lägenheter står nu närmare 600 personer i bostadskö. Villor hyrs ut och det talas om kallhyror på 69 000 kronor i månaden. Bostäder har förvandlats till hårdvaluta och för att lindra de akuta behoven har de första modulhusen – bostadsbaracker med förhållandevis hög standard – byggts i Pajala.
Eftersom allmännyttan inte anser sig ha råd med en så kraftig nybyggnad som behövs förs också diskussioner om försäljning av hela eller delar av beståndet med hopp om att den nya ägaren ska bygga nya bostäder. Och kommunens mål är tydligt. Dagens befolkning på 6 300 personer ska växa till 10 000. Då behövs i vart fall minst 1 000 nya bostäder.
Men redan nu har det skett en märkbar förändring i det lilla samhället. Inte bara att en bygd i avfolkning plötsligt fått ny kraft och präglas av optimism och framtidstro.
– Nu kan man till och med fastna i bilköer. Det är inte så länge sedan man trodde det var en begravning om man såg två bilar efter varandra, säger Bengt Niskas.
Nu talas inte längre om avveckling. Det är utveckling som gäller.
Morgan Andersson
1
En fem meter hög mur av sten stänger ute vattnet. Med hjälp av diken avvattnas området innanför myren. Avrinningen gör att myren sjunkit cirka 1,5 meter.
2
Stenmaterialet kommer från en närbelägen bergtäkt. Även passande krossutrustning finns lätt tillgänglig.
3
Northland Resources må vara kanadensiskt, men ledningen med Karl Axel Waplan i spetsen har många års erfarenhet från bolag som Lundin och Boliden.
4
De massor som hanteras skulle fylla tillräckligt många dumprar för att bilda en kö tre och ett halvt varv runt jorden.
5
Bort med tassarna! I varje fall om det finns guldringar på fingrarna.
6
Markarbetena för industriområdet är i praktiken färdiga. Huvudentreprenör är Peab i ett uppdrag för ungefär 350 miljoner kronor.