Arkeologisk urgrävning i Citybanans spår
I sommar görs den största arkeologiska undersökningen i Stockholm sedan utgrävningen vid Helgeandsholmen på slutet av 70-talet. Det är arbetet med Citybanan som gör detta möjligt.
Under Vasagatan, ungefär 35 meter ner, breder en ny pendeltågstation ut sig. Nu startar arkeologiska urgrävningar som en följd av Citybanan. Citybabanan
24 meter djup
Anslutningen byggs i en från vattnet säkrad, cirka 24 meter djup schaktgrop. Det är i detta schakt som den arkeologiska utgrävningen görs. På cirka 10 meters djup kommer vi till år 1869 då kajen fylldes ut. Vid denna punkt, på den gamla sjöbottnen, börjar de kulturlager som intresserar arkeologerna.
– Tack vare Citybanan kan vi få ny kunskap om vårt kulturarv. Sveriges första ångbåtshamn begravdes under fyllnadsmassor 1869 när Riddarholmshamnen fick en ny kaj framför gamla Riksdagshuset. Vi väntar oss båtfynd och även att hitta rester av den gamla kajen, berättar Marcus Hjulhammar projektledare och intendent vid Sjöhistoriska museet.
Vikingatid
I de äldre, djupare liggande lagren räknar arkeologerna med fynd från medeltiden och kanske även vikingatid. Utgrävningen tar alltså plats inom Citybanans arbetsområde. Citybanans roll är att leda arbetet och gräva bort schaktmassorna, skikt för skikt. Under tiden kommer arkeologerna åt och kan göra sitt jobb med provtagning, dokumentation och bärgning av fynd.
– Vi har ett bra samarbete med Sjöhistoriska och det är spännande att följa deras arbete. Det här är också ett bra exempel på hur komplext det är att bygga en pendeltågstunnel rakt igenom Stockholm, säger Bengt Stålbo samordnande byggledare, Projekt Citybanan.
Monica Almgren