Framtiden skapas nu
För många politiker och företagsledare är tillväxt ett favoritord. Alla vet att tillväxt är absolut nödvändig i ett modernt samhälle. Däremot är meningarna om vägen till tillväxt minst sagt delade.
Det räcker med att några gånger köra förbi ruttnande timmersamlingar för att förstå betydelsen av att den intilliggande vägen klarar belastningen från tunga timmerfordon.
Behöver argumenten vässas kan man lyssna på ett gäng aktiva bybor som tillsammans byggt upp en bred och omväxlande verksamhet för turister, men som upptäcker att den enda vägen till byn inte är körbar för vanliga personbilar under vårens tjällossning. Det gynnar definitivt inte affärerna att flertalet gäster inte klarar att ta sig fram till målet och att de få som lyckades kämpa sig igenom en oplanerad mardrömsresa aldrig kommer tillbaka.
Fungerar inte kommunikationerna spelar det ingen roll hur kreativa eller ambitiösa näringsidkarna är. Det gäller inte minst i ett land som Sverige, med stor yta och långa transporter. Dessutom beläget i Europas utkant, vilket inte gör transportbehovet mindre.
Den snabbt förändrade marknadssituationen runt om i världen gör inte behovet av en väl utbyggd infrastruktur mindre. Vi har redan sett hur först japaner och sedan koreaner tagit för sig på världsmarknaden. Nu kommer kineserna med stormsteg. Förmodligen dröjer det inte länge innan vi också måste kan räkna med att produkter från länder som Indien, Brasilien och Ryssland kommer att skärpa konkurrensen än mer.
Tack och lov befinner sig Sverige just nu i ett mycket gynnsamt läge. Återhämtningen i ekonomin är stark, den har gått snabbare än i flertalet andra OECD-länder. Regeringens prognos i den ekonomiska vårpropositionen är dessutom rejält optimistisk med ett par års förväntad stark BNP-tillväxt. Redan i år utlovas överskott i de offentliga finanserna och sjunkande statsskuld.
Läget kan inte bli bättre för satsningar i vår infrastruktur. Ett väsentligt delmål är att åtgärda de år av försyndelser som skapat ett gigantiskt underhållsberg för såväl vägar som järnvägar. Ett annat mål är att bygga ut såväl väg- som järnvägsnät så att människor och varor snabbt och effektivt kan ta sig från en plats till en annan utan onödiga och kostnadsdrivande störningar. I flera fall krävs också stora insatser för att effektivisera sjö- och lufttrafik.
Här måste regeringen också lyssna på regionerna. I dag handlar det i sanningens namn mer om utpressning än samråd. Den landsända som klarar att hosta upp resurser får ytterligare stöd av staten. Mer betalningssvaga regioner får vänta ett tag till.
Ett hjälpmedel för regeringen kan beskrivas som alternativ finansiering. I varje fall kan ett mer flexibelt synsätt tidigarelägga nödvändiga projekt som i sin tur kan medverka till ökad sysselsättning, ökade skatteintäkter, och minskade offentliga utgifter.
Det enda sättet att förutsäga framtiden är att ha makt nog att skapa den, och det har vi nu.