Gummiasfalt letar sig norrut
Gummiasfalt, med inslag av gamla bildäck, sprider sig allt längre norrut. Tekniken har testats på provsträckor i de södra delarna av Sverige sedan hösten 2007. När materialet nu läggs ut på E12 i Storuman och Stensele innebär det Norrlandspremiär för materialet.
Enligt Trafikverket visar de dryga 15 provsträckor som lagts ut i Sverige att beläggningen tål svenska vintrar och dubbdäck. Men för att få än mer kunskap om vinterklimatets påverkan på materialet läggs nu ett par provsträckor där man kan räkna med långvariga och sammanhängande påfrestningar från både kyla, snö och snöröjningsfordon.
Bedömningen av de tidigare provsträckorna är att friktionen är minst lika bra som med vanlig asfalt samtidigt som antalet sprickor i vägbanan minskar eftersom materialet är elastiskt och har en självläkande förmåga. Som extra bonus minskar till och med trafikbullret något.
Trafikverket betonar också att tester inte visat på några negativa effekter på miljön. Tvärtom har mängden partiklar i luften minskat i vissa fall. Dessutom ligger utlakningen av farliga ämnen under gränsvärdena.
Det gummi som används i asfaltblandningen består av gamla bildäck som malts ner till ett finkornigt, snusliknande pulver. Vanligtvis blandas cirka två viktprocent gummi in i den färdiga asfaltblandningen. Det handlar alltså om ungefär 20 kilo per ton massa.
Hittills handlar det om relativt små volymer och det innebär också att kostnaderna skjuter i höjden.
– Vi räknar med att gummiasfalten blir 20–25 procent dyrare jämfört med vanlig asfalt. Förhoppningen är att vi tjänar in det på längre livslängd och minskat underhåll, säger Thorsten Nordgren, projektledare på Trafikverket.
Det finns dock en baksida med materialet, blandningen sker vid en högre temperatur än vad traditionell asfalt kräver. Den högre temperaturen medför dessutom att det ryker mer vid utläggning och vältning även om bedömningen är att röken inte är hälsovådlig.