Sluträkningen för tunnelbyggen rusar ofta i väg. Det blir ofta dyrare än man trott och emellanåt rejält mycket dyrare. Peter Lundman, teknologie doktor vid Luleå Tekniska Universitet har försökt hitta boven i detta drama. I sin avhandling har han studerat flera svenska tunnelprojekt och hans slutsats är att det finns mycket att göra på området.

– Jämför man tidiga kostnadsberäkningar med slutsummor hittar man nästan alltid en fördyring och inte sällan är den stor, vilket innebär att det finns mycket som kan förbättras säger Peter Lundman i ett pressmeddelande.

Han ser två huvudanledningar till att kalkylerna när det handlar om just tunnlar ofta blir fel: geologi och säkerhet.

– De geologiska osäkerheterna är stora, vill man bli bättre borde man generellt sett investera mer i undersökningar, alternativt borde osäkerheterna avspeglas i kostnadsbedömningarna, uppger han enligt pressmeddelandet.

Kunskapsbank

Det är också svårt att bedöma vad som behövs och hur mycket det kommer att kosta att åstadkomma en säker arbetsplats och en säker tunnel. Dessa poster påverkas dessutom av föreskrifter och andra, externa, parter. Peter Lundman föreslår här en kunskapsbank där man kan dra nytta av de erfarenheter man gjort i andra projekt när kalkylerna ska göras för ett nytt projekt.

– Får vi till det arbetssättet så har vi en förbättringsplattform som kan ge både bättre kalkyler och därmed begränsa många problem, säger Peter Lundman i pressmeddelandet.

I avhandlingen har Peter Lundman genomfört ett 20-tal fallstudier av svenska undermarksprojekt. Han har också intervjuat projektledare, konsulter och entreprenörer. Han har också egen erfarenhet av branschen och har arbetat med både Götatunneln, Citytunneln och tunneln i Hallandsås. Han arbetar i dag som tillförordnad teknikchef för stora projekt vid Trafikverket.