Konkurrera mera
Med en yta på nästan 450 000 kvadratkilometer är Sverige det femte största landet i Europa. Med ungefär 9,5 miljoner invånare innebär det en befolkningstäthet på drygt 20 invånare per kvadratkilometer. Det är en bra bit från Nederländerna där närmare 400 invånare trängs på varje kvadratkilometer.
Därför känns det mycket oroande att en färsk undersökning visar att 87 procent av de kommunala tjänstemän som ansvarar för infrastrukturfrågor beskriver det egna vägnätet som eftersatt. Visserligen är det ingen nyhet att det finns stora brister i vårt vägnät efter åratals försyndelser från de politiska makthavarna. Ingen lär dock lugnas av att det finns ett tydligt lokalt medvetande om bristerna, i synnerhet som undersökningen också visar att ambitionen att göra något åt situationen är skrämmande låg. Inte mer än 28 procent av kommunerna räknar med att öka satsningarna på infrastruktur under innevarande år. 13 procent avser att minska satsningarna.
Det är tveklöst så att de kommunala satsningarna baseras på hårda fakta som skatteintäkter och utgifter till helt andra sektorer av den offentliga verksamheten. Även i det avseendet kan undersökningen faktiskt ge en vink om hur verksamheten kan effektiviseras. Undersökningen som gjorts av Skop för Svevias räkning tar nämligen också upp hur vägunderhåll och snöröjning handlas upp. Och här blir det intressant.
Inte mer än 64 procent av kommunerna lägger ut vägunderhållet på entreprenad. Möjligen blir de fler eftersom ungefär var fjärde kommun som i dag gör arbetet själva i varje fall funderat på en annan lösning. Och det anmärkningsvärda är att 97 procent av kommunerna är nöjda med den entreprenör som sköter vägunderhållet. 73 procent har konstaterat att man sparar pengar genom den lösningen.
Snöröjningen läggs ut på entreprenad av 76 procent av kommunerna. Av de övriga kommunerna har 37 procent funderat på entreprenad som alternativ. Även här är det 97 procent som är nöjda med den entreprenör som svarar för snöröjningen. 69 procent räknar med kostnadsreduceringar jämfört med att göra jobbet i egen regi.
En rimlig slutsats av undersökningen är att de kommuner som väljer att bedriva vägunderhåll i egen regi får mindre, alternativt sämre, arbete utfört än de som valt att handla upp tjänsterna på en konkurrensutsatt marknad. För de kommuner som värnar om skattebetalarnas pengar är den framtida inriktningen helt klar. Konkurrensutsättning sänker priserna. Trots detta är beställarna uppenbarligen mycket nöjda med det arbete som utförs. Undersökningen ger inget utrymme för att värdera kommunernas egen regiarbete, men kommunernas egen bedömning av såväl entreprenörernas arbete som kostnadsbesparingarna lämnar inga tolkningsalternativ. Konkurrensutsättning ger inte bara mer för pengarna utan också en högre kvalitet.