Färre skador med bälteskrav
190 olyckor kopplade till vinterväghållningsfordon som resulterade i personskador rapporterades under perioden 2003-2009. Kostnaderna för samhället beräknas till minst 40 miljoner kronor, enligt en rapport från Trafikverket.
Enligt rapporten dominerar mötes- och upphinnandeolyckor. Trots att flertalet olyckor sker i dagsljus är det uppenbart att många trafikanter inte uppmärksammar de långsammare vägröjningsfordonen, inte sällan på grund av snörök som försämrar sikten. Olyckorna sker ofta vid omkörning av exempelvis en plogbil. Det kan då handla om en kollision med mötande fordon alternativt att föraren kör av vägen eller kör in i vinterväghållningsfordonet.
Vägarbetarna själva är förhållandevis väl skyddade i sina fordon, men i 43 fall skadades även vägarbetare i olyckorna. Vid 21 av dessa olyckor drabbades föraren av en traktor eller hjullastare. I flera fall har traktorn tvärstannat efter att ha kört in i exempelvis stenar, kantstenar och brunnslock. Följden har ofta blivit skador i ansikte och huvud när föraren, slagit i tak eller vindruta. Därför höjs nu röster som kräver att de traktorer och hjullastare som används vid vinterväghållningsarbete ska vara utrustade med säkerhetsbälte.
För att minska problemen med den stora skillnaden i hastighet mellan arbetsfordonen och övrig trafik efterlyser Trafikverket bättre belysning eller annan utmärkning på arbetsfordonen som ger tydliga, visuella varningar till bakomvarande trafikanter även i exempelvis snörök. Det kan exempelvis handla om utrustning som visar hur snabbt snöröjningsfordonet kör eller visar när snöröjningsfordonet svänger av för att släppa förbi trafik.
Vad gäller belysningen framförs bland annat teorin att de nya energieffektiva lamporna faktiskt bidrar till sämre sikt. Anledningen skulle i så fall helt enkelt vara att spillvärmen är så liten att den inte klarar att smälta den snö som hamnar på lyktorna.
Om polisens skadeklassning används för en enkel utvärdering av de noterade olyckorna hamnar kostnaderna för samhället kring 40 miljoner kronor. Det inkluderar kostnader för sjukvård, egendomsskador, administration och nettobortfall i produktionen. Trafikverket betonar dock att det är lågt räknat. Bland annat finns stor risk att olycksantalet är ännu större eftersom det inte finns något riktigt bra rapporteringssystem. Med målet att ta fram ett sådant system inleddes dock en förstudie under förra året.