Billigt bud blir dyrt till slut
Johan Nyström på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har i sin forskning siktat in sig på strategisk prissättning när det gäller att bygga och underhålla infrastruktur. På årets Transportforum Linköping beskrev han fenomenet.
– Jag ser det som en företeelse, inte som ett problem. Det kan till och med finnas en positiv tvist på det, förklarade Johan Nyström inledningsvis.
Om en entreprenör inser att det finns poster i förfrågningsunderlaget som inte stämmer kan han eller hon matcha sina a´-priser och till exempel sätta ett lägre pris på vissa delar av anbudet och högre på andra, för att på så sätt uppnå ett lägre totalpris. Om han eller hon sedan vinner anbudet får beställaren vackert hosta upp mer pengar när det visar sig att de dyrare posterna blev fler och de billigare posterna färre, något som kan innebära att den totala summan blir högre än de utslagna medtävlarnas hade blivit.
Johan Nyström ska nu kartlägga fenomenet och vill därför undersöka projekt som är hårt styrda, med liten frihetsgrad för entreprenören att till exempel utforma vägen, och där det i förfrågningsunderlaget finns en rad mängder som entreprenörerna ska prissätta. Mängderna i förfrågningsunderlaget måste också skilja sig från de slutgiltiga mängderna, det kan till exempel handla om att det blev mer eller mindre yta avtäckt berg.
– Om entreprenörerna känner berget kan de se att en viss mängd är alldeles för liten och jacka upp priset på den posten samtidigt som de hittar en annan mängd som de kan sänka priset på för att få ett konkurrenskraftigt anbud, säger Johan Nyström.
Inga bovar
Den eventuella positiva tvisten ska enligt Johan Nyström bestå i att blotta vetskapen om att några entreprenörer försöker hitta fördelar gör att konkurrenterna vässar sig.
– De pressar sig ännu mer och blir ännu effektivare, hotet om strategisk prissättning gör effektiva entreprenörer ännu effektivare.
Han verkar dock tveksam till att detta verkligen stämmer.
– Jag tycker det är något krystat, generellt sett är strategisk prissättning en ineffektiv lösning.
Trots detta vill han inte lägga skulden på entreprenörerna.
– Jag har svårt att se att entreprenören är boven i dramat i det här, det är inte självklart att entreprenörerna har gjort något fel.
Okunskap
Oavsett vems felet är ser han strategisk prissättning som ett argument mot utförandeentreprenader.
Johan Nyström uppger också att det inte alltid behöver vara ett informationsövertag som får entreprenören att laborera med priserna. Det kan handla om att vissa entreprenörer tar större risker än andra.
På konferensen kom även frågan om beställarna upp – varför är det ens möjligt för en entreprenör att klå dem när det gäller kunskap i hur stora mängderna bör vara?
Frågan fick inget svar i detta forum, men Johan Nyström fortsätter med sin forskning. Han tycker sig redan se en stor spridning i de studerade projekten och hoppas kunna jämföra avvikelser i mängderna med avvikelser i de satta priserna. Ett resultat väntas under våren.