Snarare guldkant än sorgkant
Det finns många sätt att reta sin omgivning. För en deporterad jämtlänning är en garanterat lyckosam metod att hylla vinterns kyla och snö. Det är bara att konstatera att de flesta i de södra delarna av vårt avlånga land gärna avstår från både knarret under skosulorna och den ljusa lyster som snön för med sig.
2010 blev i många avseenden att bra år. Nu när skinkan och julgröten tagit slut tyder det mesta på att den positiva utvecklingen fortsätter och till och med förstärks under 2011. Då handlar det inte bara om att vi har en stark ekonomi på den svenska hemmamarknaden med stor tilltro till framtiden från både hushåll och företag. Ytterligare draghjälp får vi från starka internationella marknader där inte minst Kina förväntas bidra i väl så hög grad som förra året.
En internationell undersökning, genomförd av revisions- och konsultföretaget Grant Thornton visar till och med en rekordstor optimism bland de svenska företagen. Företaget har intervjuat representanter för 450 svenska företag och mer än hälften av de tillfrågade räknar med att öka antalet anställda inom det närmaste året. Optimismen frodas med avseende på en mängd, för verksamheten, väsentliga faktorer: exempelvis sysselsättning, omsättning, lönsamhet och export.
Generellt är optimismen större i tätorter än på landsbygd, men det är ingen hemlighet att företag i glesbygd i vissa avseenden tyvärr kan vara missgynnade av exempelvis samhällets funktioner – eller snarare bristande funktioner. Bland annat visar en studie som gjorts av Dalarnas Forskningsråd att avvecklingen av Svensk Kassaservice försvårat möjligheten för såväl privatpersoner som småföretagare att utföra grundläggande betaltjänster. Avvecklingen har inte bara försvårat småföretagarens arbete utan medför också fördyringar. Bristen på grundläggande service fungerar helt klart som en bromskloss för regional utveckling. Möjligen kan de åttio miljoner kronor regeringen precis avsatt till att förbättra den kommersiella servicen i glesbygd under de närmaste fyra åren innebära en viss lättnad.
För att återgå till den ljusare delen av tillvaron ser den svenska byggmarknaden förhållandevis ljus ut. Med främst ett ökat bostadsbyggande som lokomotiv ökade bygginvesteringarna under förra året med ungefär tre procent och branschorganisationen Sveriges Byggindustrier räknar med att tillväxten ökar ytterligare i år med ungefär fem procent. Förra året noterades en liten tillbakagång på anläggningssidan, men den tillbakagången tas igen med råge i år. Bedömningen är ett lyft på ungefär tre procent.
De stora byggföretagen har redan börjat möta uppgången med nyanställningar och aviserar ytterligare förstärkningar av de personella resurserna. Sveriges Byggindustrier räknar med att antalet anställda i sektorn kommer att öka med 20 000-25 000 personer under året.
Det finns de som hävdar att optimism är den mest extrema formen för dumdristighet, men om alternativet är pessimism hyllar jag hellre den som köper en plånbok för sin sista sedel. Det nya året har börjat bra, framtiden ser förhållandevis ljus ut och det finns fler skäl att vara optimist än pessimist även om det också finns hinder på vägen.
Eller varför inte uttrycka det mer poetiskt. Jämför det nya året med en rosenbuske. Optimisten tycker det är underbart att törnbusken har rosor. Pessimisten tycker att det är förskräckligt att rosenbusken har törnen.