Vintern är här, snön har fallit ymnigt och kölden har varit hård i hela landet. Tågtrafiken har följaktligen redan satts på prov och med förra säsongen i gott minne höll riksdagens trafikutskott en offentlig utfrågning den 9 december, där ledamöterna avkrävde ansvariga parter svar på hur de förberett sig och hur de ska se till att fjolvinterns elände inte upprepas. Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket, som ersatte Banverket och en rad andra myndigheter den första april, deklarerade att hans allra första beslut i våras var att tillsätta en utredning för att få klarhet i den gångna vinterns alla problem. Han tillade att Sveriges järnvägsspår lever ett tufft liv. – Persontrafiken har ökat med 70 procent sedan 1988 och godstrafiken med 25 procent. Det ställer stora krav på systemet. Inte minst i Stockholm måste ett gigantiskt pussel läggas. Var 70:e sekund kommer eller går ett tåg och minsta försening här får återverkningar i hela landet. – Den som ska sopa en växel här har alltså bara 70 sekunder på sig, förklarade Gunnar Malm. Denna vinter ska Trafikverket lägga 400 miljoner kronor på en speciell vintersatsning. 250 av dessa miljoner ska vara utlagda innan årsskiftet. Verket har också sett över de kontrakt som finns med entreprenörerna. – Vi ska förtydliga kraven på hur snabbt de ska vara ute, förklarade Gunnar Malm. Trafikverket funderar också på om man kan samordna snöröjningen av vägar och järnvägar. Gunnar Malm poängterar att kompetent personal är ett måste. Högteknologisk utrustning och höga krav på en god arbetsmiljö innebär att snöröjarna måste vara utbildade. – Förr kunde vem som helst gå ut och skotta, det går inte i dag. Gunnar Malm förklarar att Trafikverket redan vidtagit ett 60-tal åtgärder och att listan ständigt fylls på. Bland det som redan gjorts kan nämnas höjd beredskap, bättre trafikinformation, snöstaket som ska förhindra drivbildning, en förstärkt krisorganisation, en ny operativ ledning samt den nya funktionen snögeneral som innebär att en och samma person ska ha befogenhet att de beslut som krävs i en extrem vädersituation. SJ:s vd Jan Forsberg förklarade att de för sin del satsat 200 miljoner kronor på ett vintersäkringsprogram. I detta ingår bland annat att förbättra fordonen, tågen har till exempel isolerats undertill för att slippa släpa med sig 30 ton is per. Spåren måste dock ändå vara rena om man ska slippa problem, påpekar han. Några av företagets X2000-tåg tas ur trafik för reparation under vintern. På sikt ska de åldrande X2000-modellerna dessutom ersättas av nya tåg och SJ har redan beställt 20 nya snabbtåg som ska kunna köra i 250 km i timmen på befintliga spår. SJ räknar med att få snabbtågen levererade 2011 och ta dem i trafik under året. Jan Forsberg konstaterar dock att tågvård inte räcker. Trots att både person- och godstrafik ökat markant under de senaste decennierna har det inte blir mycket mer spår att tala om, och när hundra procent av spåren används blir varje akut insats dyr, förklarar han. – Kapacitetsproblematiken kvarstår. På logistikföretaget Green Cargo har man förberett sig inför vintern genom att ha fordon och utrustning i gott skick och reservdelarna på plats, berättade vd Mikael Stöhr. Man har också beslutat sig för att inte försöka räkna ut om och när det är vinter utan helt enkelt lagt in årstiden som ett faktum i almanackan. – Vi planerar för att det är vinter mellan den första november och den sista mars, med extra personal och extra tid, säger Michael Stör. Han konstaterar också att man är beroende av infrastrukturen. – Avgörande för om det ska bli en framgång är att infrastrukturen fungerar. Samma dag som trafikutskottet höll sin utfrågning fattade riksdagen beslut om att införa kvalitetsavgifter i järnvägssystemet. Beslutet innebär att den part (ett järnvägsföretag eller den som ansvarar för järnvägsnätet, det vill säga Trafikverket) som orsakar en avvikelse i det avtal som upprättas mellan parterna, ska betala en kvalitetsavgift till den andra parten. Syftet är att öka punktligheten, minska driftstörningar och höja kvaliteten i järnvägssystemet.