– Under 2009 drabbades vi av ungefär 8 000 kabelskador i Sverige, de flesta genom avgrävningar. Enbart att åtgärda skadorna kostade runt 50 miljoner kronor. I Danmark har vi sett hur ett projekt som liknar Ledningskollen resulterat i 40 procent färre skador. Detsamma tycks gälla i Uppsala som varit ett svenskt pilotprojekt sedan starten i september förra året, berättar Ingemar Petersson, chef för nätservice på Skanova, som är Sveriges största ägare av IP-ledningar.

Skanova är en av de cirka 160 ledningsägare som gått med i Ledningskollen. Projektet startade 2007, med Post och Telestyrelsen, PTS, som drivande kraft. Totalt har ungefär 15 miljoner statliga kronor pumpats in i projektet som lanserades nationellt 1 december.

– Grundidén är att matcha ihop den som ska gräva med dem som kan ha ledningar på en angiven plats. Tidigare fick den som skulle gräva själv lista ut vilka ledningsägare som skulle kunna beröras av arbetet, och kontakta dessa. Det var lätt att missa någon. Många företag och organisationer fick aldrig de frågor de skulle ha, med onödiga avbrott och dyra skador som följd, säger Göran Marby, generaldirektör på PTS.

Sedan starten har en stor del av ledningsägarna hittats och gått med i projektet. Alla finns inte med, men huvuddelen av de svenska markförlagda ledningarna finns med i systemet. Ledningsägarna registrerar information om sitt ledningsnät i en databas. Där omvandlas informationen till kilometerrutor av säkerhets- och sekretessskäl. Den som planerar att gräva på en viss plats kan direkt via hemsidan skriva in vad som ska göras, när och var det ska göras och dessutom kan arbetsmetoden anges, exempelvis sprängning eller schaktning. Det aktuella arbetsområdet kan markeras på flera olika sätt, bland annat genom att ritas in på en karta.

När all information knappats in skickas en automatisk förfrågan till samtliga ledningsägare som angett att de har ledningar och kablar i området.

– Traditionellt måste alla tänkbara ledningsägare kontaktas, vanligtvis via telefon under kontorstid. Det är ett tidsödande arbete som trots det ger ett stort mått av osäkerhet. Ledningskollen ger bland annat en möjlighet att skicka iväg frågan när man har tid – och det räcker i princip med att ställa frågan en gång för att nå alla berörda. Planering och genomförande underlättas betydligt samtidigt som systemet också genererar bra dokumentation i händelse av en grävskada, säger Peter Johansson, gruppchef på Vattenfall Services Nordic som haft gott om möjligheter att testa tjänsten under det senaste årets pilotförsök i Uppsala.

Tjänsten fungerar för vem som helst som planerar att gräva, schakta eller spränga på en specifik plats. Ingen diskrimineras: privatpersoner, företag, myndigheter, kommuner och andra kan via Ledningskollens hemsida gratis ställa frågor och ambitionen är att de ska besvaras inom en till tre dagar.

Projektledaren Rita Hammarstedt är mycket nöjd med pilotverksamheten i Uppsala som sparkade igång 7 september 2009.

– Mer än 3 000 frågor har ställts, många av privatpersoner. Antalet avgrävningar har minskat avsevärt. Ytterligare en vinst för ledningsägarna är att systemet automatiskt filtrerar bort 80 procent av de frågor som ställs eftersom de inte är relevanta, säger Rita Hammarstedt.

Även Göran Marby är nöjd med utfallet i Uppsala och konstaterar att den nya tjänsten avsevärt minskar risken för avgrävda ledningar som kan resultera i leveransstörningar av exempelvis el, vatten/avlopp, telefoni- eller internettrafik.

– Vi täcker allt. Avgrävda ledningar är ett växande samhällsproblem, inte bara inom telekombranschen utan för alla som har ledningar och kablar i mark eller sjö. Att minska dessa skador är ett måste, för vi är beroende av den samhällsservice som de här näten ger, säger Göran Marby.

Göran Marby betonar att den nya webbtjänsten Ledningskollen har växt fram ur ett brett branschsamarbete där bland annat ledningsägare, myndigheter och branschorganisationer som Maskinentreprenörerna, och Sveriges Byggindustrier medverkat.