Både företagen och arbetskraften får lida när Vägverket och Banverket försöker kapa kostnaderna. Det är en av slutsatserna i den rapport som LO presenterade i mitten av augusti: "När arbetskraftskostnaderna pressar priset". LO:s utredare har tittat på tre stora infrastrukturprojekt: Citytunneln i Malmö samt Citybanan och Norra Länken i Stockholm. Fokus har legat bland annat på hur upphandlingsprocessen ser ut, vilka som sedan utför jobbet, vilka villkor arbetarna fått, var skatter och sociala avgifter har betalats in samt om och hur arbetstagarna försäkrats. Enligt utredningen är det vanligt att Vägverket/Banverket handlat upp en huvudentreprenör med eller utan egen arbetskraft som sedan i sin tur anlitat underentreprenörer. En del av dessa underentreprenörer har enbart levererat arbetskraft – ofta från Polen via polska eller irländska bemanningsföretag- och priset har därmed kunnat pressas ner av huvudentreprenören. – Det smittar hela branschen och beställaren får ett begränsat ansvar för de villkor som finns i underentreprenörsleden, ansvaret för att lag och avtal följs flyttas neråt i kedjan, förklarar Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO och en av männen bakom rapporten. Det är när ren arbetskraft hyrs in som rapportförfattarna hittat de största missförhållandena. – Det är en stor del utländsk arbetskraft och en gråsvart zon när det gäller skatter och försäkringar. Enligt rapporten är cirka 45 procent av arbetsstyrkan i de tre projekten skatteskyldiga någon annanstans än i Sverige. Turerna kring hur löner betalats ut och avgifter betalats in har varit snåriga. – Många har inte fått lönebesked, de vet inte om det är brutto- eller nettolön, det har dragits av kostnader för boende och resor trots att det är förbjudet enligt utstationeringsdirektivet och det är svårt att göra exakta beräkningar, förklarade Claes-Mikael Jonsson. Enligt rapporten har den utländska arbetskraften fått en lön som motsvarar 55-80 procent av en avtalsenlig svensk lön. Övertidsersättningen har varit liten, trots att det ofta handlat om stora mängder övertidsarbete för de som varit anställda i utländska bemanningsföretag. Företagen är enligt rapporten skickliga på att hitta kryphål för att kunna kapa kostnader i jakten på anbud. – Vi har sett att man spelar ut socialförsäkringssystemen mot varandra och flyttar arbetstagarna via Irland, berättar Claes-Mikael Jonsson. I ett svep minskar då lönekostnaderna, i Sverige är avgiften 32 procent och Irland är den 11 procent. – Det går också att undgå svensk beskattning genom att byta skepnad var tolfte månad, säger Thord Pettersson, utredare på LO och även han rapportförfattare. Enligt rapporten förekommer det också att företagen utnyttjat möjligheten att slippa betala inkomstskatt i Sverige genom att anställa arbetarna sex månader i taget. I rapporten konstaterar man att svenska lagstiftare tillämpar en försiktighetsprincip som innebär att den ekonomiska rörligheten går före sociala hänsyn vid en offentlig upphandling och man konstaterar att detta får de statliga beställarna Vägverket och Banverket att främst försöka pressa priset. Den slutgiltiga slutsatsen blir därför att både beställarna och huvudentreprenörerna måste ta ett större ansvar så att underentreprenörerna inte frestas att utnyttja utländsk arbetskraft som får lägre lön och sämre villkor, och därmed gör företaget mer attraktivt i en upphandling.