När farfar Evert startade inom sophantering rådde total deponi. Allt grävdes ner. Evert gasade runt i en sopbil och tömde både soptunna och latrinburk åt 3000 invånare i Alstens församling utanför Karlstad. I dagens Utab har Everts sopbil bytts ut mot 24 containerbilar i ständig rörelse i Karlstad med omnejd. Containrarna ska kunna lämnas och hämtas även i trånga utrymmen eller vid låga takhöjder. Ovanpå det finns runt 250 flak och containrar i varierande storlekar från 8 till 40 kubikmeter med eller utan täckning. Inom Utabs affärsområde återvinning tecknas tre till sex år långa avtal med kunder som kommunen och Karlstad Energi. Karlstad med 60-70 000 invånare har fem återvinningsanläggningar och Värmlands största sopanläggning, Djupdalens på 46 hektar. Årligen anländer hit 30-40 000 ton avfall. Utab har entreprenaden för sorteringen av företagens osorterade avfall. Här sorterar anställde Eskild Falck hela dagarna. Utab flaggar för sin erfarna personal och Eskild kom för ett och ett halvt år sedan från Ragnsells där han sedan år 2 000 haft liknande uppgift. Djupdalens sorteringsplatta är uppdelad i 15 olika fraktioner exempelvis bygg, plåt, brännbart och åtta containrar. Företagen köper tjänsten för 1,30 kronor per kilo. Återvinning är ingen häftig nisch i branschen, inga spacade byggnader grundläggs eller broar byggs, utan det stinker och är petgöra att få bortslängt användbart igen. Men Eskild Falck i beteckning Volvo hjulgrävare med grip är positiv, nitisk och engagerad. Vid sidan om heltidsjobbet hos Utab är han bonde och väl medveten om samspelet mellan människa och natur. - Ja, naturens resurser måste man vara rädd om. Det är ett givande och tagande, säger Eskild Falck. För honom är mantrat brännbart, skrot, trä och deponi långt till vänster, därefter isolering, gips, glas, tegel och så vidare. - Bara 10 procent ska bli brännbart, resten ska återvinnas. Stoppade möbler, soffor och fåtöljer går inte att ha någon annanstans utan de krossas för att bli energi. - Elektronik omfattas av producentansvar och återvinningen är redan betald. Gamla radio- och TV-apparater körs till Västerås. Elpannor och elavfall omfattas inte av producentansvar utan går till Stena Recycling. Det knepigaste med jobbet? - Stressigt emellanåt när många kommer och lämnar material i redan rena och sorterade fraktioner, det är viktigt att hålla fickor så att det blir en bra överblick. Eskild kan följa Karlstads utveckling genom det anländande skräpet, dödsbon, konkursbon och när arbetsförmedlingen byter upp sig. Vad är det då han gör? Om till exempel ett bord ska återvinnas plockas möbeln isär genom att den släpps mot plattan tills de olika delarna inte håller ihop längre. - Jag får upp spånskivorna som kan flisas upp och säljas som bränsle. Ett pillergöra men Eskild Falck tycker att de arbetsredskap han har till sitt förfogande gör att jobbet klaras galant. En rototilt går att snurra och en gripklo ovanpå det ger effekten av en förlängd arm. - Det går riktigt smidigt att exempelvis plocka ur plåtbitar i material och lägga ner i container. Bland sophögarna tornar även ett sandhög. All den sand som Karlstads maskinförare spred ut under förra snörika vintern tas om hand. 5 000 ton sopsand tvättas för att under kommande vinter återanvändas på samma sätt. Farfar Everts sopbil har bytts ut mot 24 containerbilar i ständig rörelse i Karlstad och omnejd. Containers som kan hämta vid trånga utrymmen eller låga takhöjder. Ovanpå det finns 200-talet flak- och containers i varierande storlekar från 8 - 40 m3 med eller utan täckning. Vilken utrustning? gör det möjligt för Utab att ha entreprenaden för slamrening vid Sjösta Reningsverk? - Utab suger slamavskiljare, dagvattenbrunnar, fettavskiljare, oljeavskiljare, spolgropar och industriavfall. När det blir stopp i ledningar så spolar vi även dessa rena, även underhållsspolning utförs, säger Sven Larsson. Utab har vi även bilar och flak som är anpassade och godkända för transport av farligt avfall. Lastväxlar- och liftdumperfordonen servar ett flertal företag och kommuner inom miljö, återvinning och sanering. Daniel Monsén tippar av ett lass med sopor vid Karlstad Energis förbränningsanläggning. En jättegrip löper från en skena i taket och sorterar. I genomsnitt fraktar Utab 40 containrar om dagen. Fordonen är försedda med GPS och alla på det fem personer starka kontoret kan följa rutterna på dataskärmen. Mikael Larsson är transportledare. - Vi ger kunden direkt kontakt med oss. Vanligtvis när en kund beställer en transport från ett transportföretag kommer kunden först till en central, som i sin tur ringer ut till ett företag, som i sin tur kontaktar chauffören som gör jobbet. - Här ringer man direkt till oss som ringer till Daniel eller någon annan av våra förare som kör. När kunden ringer direkt till Daniel har vi kommit helt rätt, säger Mikael Larsson. På tio år har Utabs personalstyrka vuxit med fyra gånger, från tio till 36 anställda. Både Sven och Mikael Larsson började med flera år bakom ratten. - Vi jobbar ständigt med att modernisera vår bil- och maskinpark. 30 procent av containerflottan har automatlåda och varje gång en ny lastväxlare ersätter en äldre, vilket sker ungefär vart sjätte år är det automat som gäller. Till förarnas belåtenhet. - Förarna upplever det som en radikal förändring av arbetsmiljön att slippa dra i växelspaken, en rörelse som upprepas gång på gång under arbetsdagen, säger Sven Larsson. Alkolås är tryggt för både anställda och deras omgivning. - Montering av alkolås inom Utab startades under 2006, säger Sven Larsson. - Vi bestämde då att samtliga nya fordon som införskaffas ska vara utrustade med alkolås. Vi har i dagsläget alkolås på cirka 90 procent av vår fordonsflotta.