Uppgifterna är hämtade från en färsk undersökning som genomförts av Företagarförbundet och som dessutom visar att de minsta företagen drar ett tungt lass när det gäller att skapa nya jobb i Sverige. Men situationen skulle kunna vara betydligt bättre. Undersökningen visar nämligen också att 56 procent av småföretagarna inte har anställt någon under de senaste tre åren. Inte för att de inte vill, inte för att de inte behöver, utan för att de inte vågar. För flertalet småföretagare, som ofta lever på marginalerna, skapar skatter, stelbenta regler och snedvridna maktförhållanden mellan arbetsgivare och fackföreningar en så stark oro och osäkerhet att de väljer att avstå från nyanställning, en situation som helt i onödan bromsar både tillväxt och välstånd. Undersökningen visar att det framför allt är två faktorer som förhindrar nyanställning: de höga arbetsgivaravgifterna och arbetsgivarnas sjuklöneansvar. För den lilla företagaren kan det vara helt förödande att tvingas betala sjuklön under 14 dagar för en medarbetare, samtidigt som det förväntade arbetet inte kan utföras, måste utföras med inhyrd arbetskraft, eller utföras av arbetsgivaren själv under obefintlig "fritid". Viljan att nyanställa påverkas i det sammanhanget också av diskussioner om exempelvis rätten till heltidsanställning och lagstiftning som försvårar visstidsanställningar och anlitande av bemanningsföretag. Andra faktorer som försvårar tillvaron för småföretagarna är gällande turordningsregler och krånglig administration. Visserligen hävdar regeringen att mycket gjorts för att lätta trycket på småföretagarna, men politiken har under senare år handlat mer om att få människor i arbete än att stimulera företagen att nyanställa. En skillnad mellan politiker och företagare tycks vara att företagaren vet att det inte finns någonting så meningslöst som ett kompetent utförande av det som inte borde utföras alls. Många företagare vill också komma loss ur det grepp som skapas av kollektivavtalen. Ingen förnekar att kollektivavtalen fyller en uppgift för att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. Maktfördelningen upplevs dock som att arbetsgivarna är i klart underläge vid konfliktsituationer. Samtidigt efterlyser många en mer flexibel struktur i samband med lönesättning. Här handlar det inte ens om ensidiga krav på att sänka löner. Många vill faktiskt kunna erbjuda högre löner, exempelvis för att knyta till sig och behålla spetskompetens. Inte minst de små företagen kommer också att påverkas av riksbankens räntehöjning. Nu är räntenivån fortfarande väldigt låg, men om företagen ska kunna växa krävs i allmänhet hjälp med finansieringen, och varje räntehöjning påverkar därför handlingsfriheten negativt. De delårsrapporter som nyligen lämnats från olika finansieringsinstitut visar stora vinster och nu kommer också kritik som hävdar att en anledning är bankernas stora marginaler vad gäller företagskrediter. Uppfattningen är helt enkelt att den konkurrens som finns på bolånesidan praktiskt taget saknas när det handlar om utlåning till framför allt de mindre företagen.