Ängelholm. “Bonden mitt i stan" kallas Bengt Hammarlund och stan i detta fallet är Ängelholm. Ett stenkast från stadskärnan ligger det vita boningshuset. Bakom breder åkermarker ut sig. Det nya livet som entreprenör bjuder på sovmorgnar eftersom allting är relativt. – Många tycker att arbetsstart klockan 7 är tidigt men inte jämfört med bondens uppstigning klockan 5, säger Bengt Hammarlund. Han har bott i föräldrahemmet i Ängelholm i hela sitt liv. Efter lantbruksskolan axlade han uppgiften som stuvare på vintern vid Helsingborgs hamn och på sommaren tröskades ärtor åt Findus. År 1988 startades HT Maskiner. Bengt fick ett erbjudande att ta över en hjullastare som körde för IL returpapper. Därefter utökade Bengt Hammarlund successivt med fler maskiner och anställda. Raps, betor, findusärtor, bönor och spannmål är numera dagordningen för Emil Hjalmarsson i fart med att serva skördetröskan inför skörden. Spännande att ta över bondeansvaret. – Jag rycker in ibland och har då rollen som anställd, säger Bengt Hammarlund. HTs maskinpark består av tre bandgrävare, två grävlastare, en hjulgrävare och en hjullastare. Med full beläggning innebär det att det bara är hjullastaren på hemmaplan denna sommardag. Kontoret sköts på halvtid av fru Ulla som övrigt jobbar på kostenheten på Ängelholms kommun. HT maskiner har flera strängar på sin lyra bland annat nybyggnation av Viteholmsskolan i Lund. – En bandgrävare tjänstgör i hamnen i Malmö med att gräva upp en gammal soptipp. Man gräver upp spilloljefat, kylskåp och allt annat som fanns på en soptipp förr i tiden, säger Bengt Hammarlund. Bengt Hammarlunds sex förare har arbetat från tretton till 1 år på företaget. Så de trivs tydligen. Någon intensiv bollning behövs inte under arbetsdagen. “Mina killar är ganska självgående". Kontakt behövs nästan enbart om något går sönder eller det behövs mer diesel. Erfarna förare är viktigt men samtidigt måste det bli återväxt. Bengt Hammarlund har en medicin att rekommendera. – Inrätta ett system där det avsätts en promille eller procent av anbudskostnaden till lärlingar. För lärlingar behövs, jag har fått mycket kritik när jag anställt unga pågar. – Medelåldern är hög inom branschen så det behövs unga förare men beställaren har räknat så lågt på jobben att de oerfarna förarna blir hemskickade på grund av att det tar för lång tid. HT maskiner är anslutet till den ekonomiska föreningen Sydschakt i Helsingborg vilket ger ett stort stöd när det gäller att få betalt. Bengt Hammarlund är styrelsemedlem. – Sydschakt ordnar alla jobb och tar 7,5 procent av det man tjänat i provision. De pengarna får medlemmarna igen, säger Bengt Hammarlund. Sydschakt håller också reda på den kompetensutveckling som behövs och därmed vilka kurser som är viktiga. – Arbete på väg, miljöanpassade kurser, det finns alltid något nytt vi ska gå på. Det är skönt att bara behöva anmäla sig, säger Bengt Hammarlund. Jobbarvodena är en stor fördel med medlemskapet. – Vi måste kunna ta betalt för att kunna finansiera dyra maskiner. Fördelen med att vara ansluten till en förening är att priserna hålls uppe. Vi blir stöttade av sakkunniga i Sydschakt och alla medlemmar har en gemensam taxa. Jobben är pressade och huvudentreprenören tar hela anbudet och lägger ut anbud på små entreprenörer som för slåss om jobben. – Då dumpas priserna. Det blir mindre över per maskin än för tio år sedan, säger Bengt Hammarlund. Marginalerna bara krymper, exempelvis fick man för något år sedan betalt får grävsystem det får man inte längre och innan dess blev det mer pengar om rotortillt ingick. Så är det inte heller längre. Ja, listan kan göras lång för miljöcertifiering ger inte heller någon förstärkning av inkomsterna. – Skyffelgubben är avskaffad, med rotortilten kan vi göra det mesta av hans jobb. Grävsystemet sparar in utsättarens jobb. Vi sparar in mycket för beställaren men får inget för det. Lågkonjunkturen dumpar priserna. – En effekt är att de stora beställarna blir fler som slåss om jobben. Den hårdare konkurrensen leder till att de istället för fem blir tio som räknar på jobben. Bengt Hammarlund tar fram cirkaprislistan från 1990 som visar att kostnaden för extrautrustningen för 100 000 kronor till entreprenadmaskiner gav 160 kronor mer i timmen med 200 driftstimmar per år. Ju fler timmar desto mindre ersättning, som mest räknades på 1400 timmar och då var det 22 kronor extra i timmen. 1990 fick entreprenören 413 kr i timmen för en Hydrema enligt ME:s lista. Idag är det runt 600 kronor i timarvode som gäller på den skånska marknaden och året innan 620 - 630 kr/timme. Knappt 200 kr mer i timmen på 20 år samtidigt som allt annat blivit dyrare. Maskinbyte, omkostnader som reparationer, diesel, service och mycket mer. – Andra kan ta betalt, varför inte vi? Vill vi entreprenörer inte tjäna pengar? Det är inte ovanligt att entreprenören måste ringa och tjata för att få betalt. Även från de stora beställarna kan det vara svårt att få betalt ibland.