Hård press på kvinnliga byggchefer
Den svenska byggnäringen är inte ens i närheten av att kunna kallas jämställd. Det visar en Novus-rapport som presenterades under Almedalsveckan av Byggcheferna. Kvinnor är fortfarande i stor minoritet i branschen, ett faktum som Byggcheferna hävdar beror på den grabbiga jargong som råder på bygget och att det fortfarande finns en tydlig skepsis mot kvinnor på bygget. Enligt rapporten upplever 67 procent av de kvinnliga byggcheferna att kvinnor inte ges samma möjlighet att bli chef i branschen. 38 procent av kvinnorna upplever att det finns en misstro hos manliga chefer gentemot kvinnliga ledare. Sex av tio kvinnor upplever att det ställs högre krav på dem än på deras manliga kollegor. Stora påfrestningar Rapporten pekar på att de attityder som skapar hinder för fler kvinnor i branschen är lika besvärande för unga akademiker, men också att även rutinerade byggchefer anser att arbetsbelastning och ansvar förorsakar mycket stora påfrestningar. Enligt rapporten uppger 15 procent av byggcheferna i åldern 31-45 år att de funderar på att byta jobb varje vecka för att få ett mindre krävande arbete. Var tionde chef i den åldern anser att de har för hög arbetsbelastning varje dag. – Det här är djupt alarmerande ur såväl ett branschperspektiv som ett rent humanistiskt perspektiv. Vi måste skapa förutsättningar för att folk ska må bra på sitt arbete, känna att alla möts med samma respekt och att det finns en bra balans mellan arbete och fritid. Lyckas vi inte med det riskerar vi att inte kunna attrahera bra människor till våra arbetsplatser och då kommer hela branschen att urholkas, konstaterar Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna inom Ledarna. Och Byggcheferna lyfter fram just behovet av nyrekrytering för att täcka upp för de stora pensionsavgångarna och varslen under lågkonjunkturen. Ska hålen fyllas duger det inte att av olika anledningar stöta bort intresserade. Attitydproblem Varannan kvinnlig byggchef anser att det finns hindrande attityder gentemot kvinnor i branschen, och de får medhåll av 36 procent av männen. 17 procent av kvinnorna har arbetat på en arbetsplats där en kollega har slutat på grund av kränkande behandling. Och 36 procent av kvinnorna har själva känt sig kränkta på grund av sitt kön på arbetsplatsen. Såväl män som kvinnor är överens om att det främsta skälet till att det är så få kvinnliga chefer i branschen är att det finns gamla traditioner och normer som är svåra att bryta. Däremot skiljer det sig en del i synen på hur män och kvinnor ser på kvinnornas situation. Sex av tio kvinnliga chefer anser att det ställs högre krav på dem än på deras manliga chefskollegor, medan merparten av männen anser att det ställs samma krav på dem. Fyra av tio kvinnor anser att det finns en misstro bland männen mot kvinnliga ledare medan var fjärde man anser att kompetenskraven i branschen är sådana att de kan utgöra ett hinder för kvinnorna. Och skepsisen mot kvinnor ökar med stigande ålder. Bland byggchefer i åldern 45-60 år svarar var tredje person att kompetenskraven utgör ett hinder för kvinnor. Enligt rapporten är bästa sättet att uppnå ökad mångfald att företrädare inom branschen blir bra förebilder. Det krävs ökad kunskap hos medarbetarna och tydligare etiska riktlinjer från företagsledningen Den åtgärd byggcheferna tror minst på är kvotering eller positiv särbehandling – endast två procent förordar detta alternativ.