Niklas och Ninni delar på hytten
Solna. Niklas Fredriksson kör grävmaskin för Bellman, för dagen är det att raka upp sprängsten på ett projekt i Solna som gäller. En helt vanlig maskinförare i en helt vanlig Caterpillar 325 DL.
Eller kanske ändå inte, för vid Niklas fötter ligger något mycket litet, tämligen hårigt och extremt sött - en minihund med bestämd uppsyn som vant blickar ut över sprängmassorna.
Ninni heter den lilla hyttkamraten, en shih-tzu som hunnit bli ett år gammal och som verkar trivas utmärkt med jobbet som maskinhund.
– Hon gillar det, när gumman var hemma sov hon när jag åkte, men nu sitter hon utanför toadörren och ska med, säger Niklas Fredriksson som fått bunkra upp med hundmat i arbetsboden och ägnar rasterna åt att gå på pinkrundor med vovven.
Ninni är något av en grävveteran vid det här laget, hon har hängt med i hytten ända sedan hon var valp. Och när Niklas fru började jobba fick Ninni hänga med honom till maskinen på regelbunden basis.
Ljudnivån kan tyckas vara lite väl hög för en tempelhund med tofs i håret, men enligt Niklas Fredriksson misstycker den lilla damen inte alls, trots att grävaren mullrar på bland stenblocken.
– Men jag brukar vända bort maskinen när de ska borra, säger han.
En man och hans hund i maskinen alltså. Men kanske får Niklas Fredriksson passa sig för konkurrensen, för Ninni vill också vara med och köra.
– När jag går ur maskinen sätter hon sig i sätet, det är en tempelhund som är nyfiken av sig, hon vill vara med på allt.