Det var en grym vinter i år, snö och kyla täckte in hela landet i flera månader och järnvägstrafiken drabbades hårt när snö och is samlades under tågen och sedan rasade ner i växlar som slogs ut. När Banverket den första april gick upp i den nya myndigheten Trafikverket tog verkets generaldirektör Gunnar Malm beslutet att tillsätta en oberoende utredning för att utröna vad som gått snett, vad det hade kostat och vad Trafikverket kan göra för att se till att det aldrig inträffar igen. Utredningen presenterades i mitten av juni och där har man främst tittat på de direkta kostnader som uppstår för samhället när persontrafik och godståg blir kraftigt försenade. Utredningen visar att notan för de direkta samhällsekonomiska kostnaderna landade på tre miljarder kronor och att förseningarna uppgick till totalt 83 000 timmar, två tredjedelar drabbade godstrafiken och en tredjedel drabbade persontrafiken. Enligt utredningen berodde 25 procent av förseningarna på is och snö i växlarna. Dessa är eluppvärmda men upptiningen klarar bara fallande snö. - I vinter rasade is från tågen, det såg ut som ett månlandskap med iskratrar på Stockholm Central och det måste man röja bort, det kan inte smältas bort, säger Björn Östlund, direktör för verksamhetsområdet Trafik på Trafikverket. Årets vinter var värre än på länge, det snöade mycket samtidigt som det var mycket kallt under en lång period i hela landet. Inte helt vanligt, men absolut inte unikt och något som kommer att inträffa igen, konstaterar Björn Östlund. - Det har hänt både på 1970- och 1980-talet och flera år på 1960-talet, det kan hända nästa år igen och det måste vi förbereda oss för. Trafikverket konstaterar att operatörerna får ta på sig skulden för hälften av förseningarna medan Trafikverket/Banverket får ta ansvaret för den andra hälften. Man tillstår också att infrastrukturen inte håller måttet. - Det behövs mer snöröjning och mer utrustning, vi ligger efter med drift och underhåll och behöver jobba mer med det, vi måste bli snabbare och bättre på att förbereda oss inför vintern, säger Björn Östlund. I utredningen har Trafikverket kommit fram till fyra områden som måste förbättras: infrastrukturen, hur man hanterar entreprenörerna, den interna ledningen och processerna samt hur man informerar passagerare, operatörer och det övriga samhället. När det gäller entreprenörerna är siktet inställt på att få ut mer av dem, resurserna måste finnas på plats och när det smäller till måste entreprenörerna samordnas så att de röjer snabbare, på rätt ställe och i rätt ordning, förklarar Björn Östlund. - Där måste vi styra mer, och säkerställa att vi får det vi betalt för. I en krissituation måste det också gå att snabbt få loss extraresurser. - Där har vi mycket att lära av vägsidan, säger Björn Östlund. Rent konkret är det avtalen med entreprenörerna som måste bli tydligare, i utredningen fastslår man att entreprenörer kommit ut för sent, de har haft för små resurser och inte kunnat skala upp i extrema situationer. De har inte heller vidtagit tillräckliga förberedelser, i vissa fall har kompetensen varit för dålig och det kan behövas träning i faktisk snöröjning i vissa delar av landet konstaterar Trafikverket. - Entreprenörerna måste prioritera rätt område, vi måste också kunna samarbeta mer över gränserna, det är det rätt klent med i dag, säger Björn Östlund. Han tillägger att entreprenörer själva efterlyst just en bättre samordning. - De vill veta var de ska jobba och i vilken ordning. I kriser ska extraresurser finnas tillgängliga snabbt, men det kan bli aktuellt att höja även den generella nivån, säger Björn Östlund. - Vi diskuterar det, och när det gäller till exempel Hallsberg så behövs det ju alltid en beredskap. Trafikverket konstaterar i utredningen att situationen löstes på ett bättre sätt i norra Sverige. - De är vana att hantera problemen, snön ligger oftare kvar där och de vet att de måste få bort den direkt, säger Björn Östlund. Entreprenörer i södra Sverige har inte samma vana. - De kanske till och med måste få träna på snöröjning, det gäller också utrustningen, man använder helt olika typer av snöslungor på olika håll. Det kan alltså ställas högre och annorlunda krav för att få ett kontrakt med Trafikverket i fortsättningen, de krav som ställs ska dessutom vara samordnade på ett nytt sätt. - Vi måste också säkerställa att entreprenörerna har den utrustning de säger sig ha, säger Gunnar Malm. - Vi har inte “provtryckt" det tidigare, och vi ser ju att det finns brister ibland, vi måste vara säkra på att vi får det vi beställt, säger Björn Östlund. Han tillägger att utredningen visat att en del entreprenörer fallerat men att många andra presterat otroligt bra. - En del har haft brister medan andra har utfört underverk i vinter. För att råda bot på problemen tänker Trafikverket standardisera processen och kontraktsunderlagen samt se till att det blir lättare att få tag på extraresurser när ovädret står för dörren. Myndigheten måste också skärpa till sig. - Vi har inte haft uthållighet i den nationella ledningen och även om vi kan hantera en storm som håller på ett par dagar har vi inte haft resurser för att klara 10-12 veckor, säger Björn Östlund. Tågen måste också förbättras. - Ett X2000-tåg samlar på sig 20-30 ton is mellan Malmö och Stockholm, framöver vill vi se att fordonen är anpassade för vinterbruk, säger Björn Östlund. Trafikverket vill också planera trafiken på ett bättre sätt och slutsatsen är att man måste ta fram alternativa planer så att trafiken kan dras ner vid behov. Och när snön faller ska den inte ligga länge. - Det måste röjas mer längs spåren, vi måste också skaffa fler avisningsanläggningar och jobba vidare med växlarna, säger Björn Östlund. Trafikverket tar dock inte chansen att kräva fler spår i samband med utredningen. - Det är ingen hemlighet att vi har ett betydande kapacitetsutnyttjande på södra och västra stambanan och händer något där får det återverkningar. Mer kapacitet skulle innebära mindre störningar, konstaterar Gunnar Malm diplomatiskt. Totalt räknar Trafikverket med att man behöver satsa 400-450 miljoner kronor på att kunna hantera situationen och redan efter sommaren ska frågan diskuteras med branschen. Tanken är att komma igång med förbättringarna under hösten och ta resten under nästa år. - Mycket kan göras nu och här, säger Gunnar Malm. Var ska pengarna tas ifrån? - Vi får se var vi kan omprioritera internt. Frågan är viktig för Trafikverket, - Vi tar otroligt allvarligt på detta, och det är tydligt att det är Trafikverket som måste ta “lead" när det gäller detta, säger Gunnar Malm.