För många är Gusums Bruk synonymt med blixtlås. För andra handlar det om bruksvaror av mässing, men här har funnits metallbaserade industrier ända sedan mitten av 1600-talet. 1988 var det dock dags att stänga igen butiken och sedan dess har de gamla tegelbyggnaderna glidit in i ett allt större förfall. Mycket tack vare ett ekonomiskt stöd på 65 miljoner kronor från Naturvårdsverket har nu arbetet med att ta bort byggnaderna och sanera marken kunnat påbörjas. Som det ser ut kommer Valdemarsviks kommun att klara sig undan med de resterande tre miljoner kronor som saneringen beräknas kräva. – En sanering av det här slaget kräver en mycket noggrann, dokumenterad miljöinventering innan vi ens kommer till platsen. Det handlar om att ha kontroll på eventuellt miljöfarliga ämnen – en hantering som naturligtvis påverkar ekonomin i projektet, säger Mikael Persson, KMA-samordnare i Demcom. (KMA står för kvalitet, miljö och arbetsmiljö.) Bland identifierade ämnen finns asbest, kvicksilver och oljeföroreningar. Eftersom arbetet innebär hantering av miljöfarliga ämnen krävs att alla medverkande är godkända. Oavsett om det handlar om entreprenörer, transportörer eller mottagare av rivningsrester måste det fastslås att de kan hantera materialet på ett korrekt och miljöanpassat sätt. På plats svarar Lodab för löpande kontroller. I den inledande fasen avlägsnas löst avfall, slam i ledningar och liknande. Enligt planerna ska det efter första skedet i princip bara vara tegel och betong kvar. – Det första vi gör är en sorts selektiv rivning. Det innebär att vi plockar bort alla fibrösa material, gips med mera. Innan stomrivningen kan inledas måste allt sådant vara borttaget ur fastigheten, berättar Mikael Persson. - Vi räknar med att denna fas ska vara helt genomförd i juni. Efterhand som byggnaderna "friklassas" kan vi gå in och genomföra rivningen av stommarna. Det betyder att storrivningen bör vara klar under augusti. Allt som plockas ut ur fastigheten och forslas bort för vidare hantering måste vara noggrant dokumenterat. Sammanlagt handlar det om cirka 16 000 ton rivningsmassor, bland annat tegel, betong, lättbetong och puts. Bedömningen är att det kommer att krävas minst 500 lastbilslaster för att få allt rivningsmaterial till de olika mottagarna. – I vårt uppdrag ingår att se till att så mycket som möjligt kan återvinnas – det handlar om så mycket som 90-95 procent av rivningsmassorna, säger Mikael Persson. Demcom räknar med att det inte behövs mer än sex personer på plats för att klara sanerings- och rivningsarbetena. – Rent allmänt kan man säga att den här sortens sanerings- och rivningsuppdrag inte är någon bra miljö för människor – därför gör vi så mycket som bara är möjligt med hjälp av maskiner och robotar, säger Mikael Persson. Han vet också hur man kommer att lösa problemet med dammbildning. - Den olägenheten hanterar vi med vattenkanon som skapar vattendimma vilket i sin tur medför att dammet inte sprider sig över bygden. När rivningsentreprenören lämnar bruksområdet ska där finnas en ren yta där alla håligheter i betonggrunderna är igenfyllda. Marksaneringen blir en senare historia. Därefter väntar marksaneringen marken och troligen också en sanering av den närliggande Gusumsån. För några veckor sedan kom också ett beslut från Miljödomstolen som godkände att Valdemarsviken muddras och att muddermassorna läggs som en landfyllnad vid Grännesviken. Lokala krafter har försökt få till stånd en sanering av Valdemarsviken sedan 2002. Nästa steg i projektet blir att upphandla entreprenaden och om allt går enligt planerna kan saneringen starta under våren 2011.