Jan Sundling utredde bolagiseringen av Banverket Produktion. När myndigheten sedan släppte greppet om bolaget, som omsätter ungefär 4,5 miljarder kronor per år och har cirka 3 000 medarbetare på 80 orter i landet, utsågs han till ordförande i styrelsen. Han är alltså väl bekant med verksamheten och på Stora Infradagen, som arrangerades av Maskinentreprenörerna, kunde han berätta att utredningsuppdraget gick ut på att se vad som måste göras för att bolagiseringen skulle kunna bli av. - Vi fann att det var en bristande lönsamhet i branschen, det saknades leverantörsstrategier och en dynamik mellan leverantör och kund. Vissa ekonomiska villkor var dåliga och det var svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Det saknades också utbildning, både hos leverantörerna och hos kunden och det saknades tillgång till vissa maskiner, förklarade Jan Sundling. Han uppger att man hade svårt att hitta det leverantörsmonopol man väntat sig. Däremot fann man ett inköpsmonopol. Banverket Produktion hade sin ägare både som chef och som arbetskamrat, något som hämmade hela marknaden. - Allt var blandat, det är svårt att få dynamik då. Utredningen mynnade ut i att man behöver bättre dynamik, bättre samarbete och nya entreprenadformer. - Då kan man få mer järnväg för pengarna. Den första januari lösgjordes så Infranord från Banverket. Jan Sundling kan efter bara några veckor konstatera att marknaden trots allt fungerar. - Vi tappade ett stort kontrakt i Västsverige, det blev jag glad för. Sedan starten har ett antal maskiner och lokaler också "neutraliserats" när andra entreprenörer fått ta över. Men Jan Sundling är inte nöjd ännu. Han anser att det fortfarande krävs en hel del åtgärder för att få marknaden att fungera. - Vi vill se en gemensam förutsägbar upphandlingsprocess där man undviker unika tekniska lösningar.