Vintern kom som en käftsmäll i år, de massiva snömängderna och den intensiva kylan blåste både Banverket och SJ av banan. Problemen blev akuta när allt fler turer fick ställas in och i mitten av februari fick Banverket och tågoperatörerna stå till svars när Trafikutskottet bjöd in till en offentlig utfrågning. Banverkets generaldirektör Minoo Aktharzand uppgav inledningsvis att hon är väl medveten om problemen. - Det är inte acceptabelt, det behöver göras bättre. Det är viktigt att vi får förutsättningar att jobba med en hållbar plan och satsa på drift och underhåll men också på reinvesteringar på ett strukturerat sätt. Lars Yngström,vice ordförande i branschföreningen Tågoperatörerna konstaterade att Banverket sällan varit så förberett inför en vinter som denna gång - på papperet. Han vill se bättre snöröjning av spåren, för att skona växlar och underlätta för tunga godståg, vars lok ofta tyngs ner bakåt om spåret är snöfyllt. - Det blir som en vägsladd som drar med sig snön in i växlarna. Med vägsladden som river upp snön körs fordonet dessutom i en ständig snöstorm, snömassorna fastnar på underredet och eftersom vissa delar av tåget är varma bildas is, som sedan kan bli till klumpar som faller ner på banan och ställer till problem för efterkommande tåg. Känsliga delar som sticker ner under tåget kan skadas, till exempel antenner och luftkranar. Men för att banorna ska kunna hållas fria från snö krävs resurser, Lars Yngström konstaterade att det köptes in 30 större plogtåg mellan 1969 och 197 men att det i dag finns bara ett fåtal kvar. - Det kommer stora snömängder ungefär vart tjugonde år, loken blir en slags försäkring. Tommy Jonsson på Banverkets Leveransdivision kontrade med att Banverket har tolv verksamma snölok men att de används i liten utsträckning. - Det finns andra maskiner som linjeröjer, vi vet att bristande snöröjning är en bidragande orsak till isbildning, men fler lok är inte en lösning. Lars Yngström vill också se att den snö som finns på bangårdarna forslas bort på ett bättre sätt. - Har man en meters plogvall mellan spåren fungerar inte verksamheten, det blir också ett stort arbetsmiljöproblem. Mats Gustafsson, vd på Tågkompaniet, slog fast att 100 procents punktlighet är det enda rimliga. Hans eget företag nådde upp till 61 procents punktlighet när det gäller avgångar och 25 procent när det gäller ankomster under januari. - Det är ynkligt. Han ger Banverket skulden för en tredjedel av de inställda tågan, och ger det egna företaget ansvaret för resten. När det gäller förseningar var 15 procent av fallen Tågkompaniets fel, 15 procent annan parts fel och hela 70 procent Banverkets fel, förklarade Mats Gustafsson. - Det finns stora kvalitetsbrister. Problemet är dock egentligen varken snö, is eller kyla, uppgav han. - Jag vill påstå att det inte finns några vinterproblem, effekten av de brister som finns blir bara tydligare under påfrestningar. Han beklagar bristen på leverantörer, både när det gäller underhåll och när det gäller reservdelar. - Vi har en beroendeställning till leverantörerna av underhåll, det är svårt att sätta press på dem om det bara finns en på orten. Mats Gustafsson avslutade med en salva mot det bristande underhållet. - Det är kapitalförstöring att ha en infrastruktur som inte man inte underhåller så att den kan vidmakthållas. Johnny Nadérus från fackförbundet Seko beklagade att det inte längre finns tillräckligt med anställd personal som kan gå ut och röja snö när vintern smäller till. Han uppgav också att Banverket beställer allt färre tjänster och att underhållet av spår, växlar med mera går på sparlåga. - Man kan säga att det finns en gränslös utvecklingspotential hos Banverkets ledning. Johnny Nadérus uppgav vidare att Banverket enligt sitt eget regelverk ska se 80 procent till kvalitet och 20 procent till pris vid underhållsupphandlingar, men att detta inte tillämpas. - Banverket bryter medvetet mot sina egna regler. Man får den kvalitet man ropar efter.