Vägen till framgång – infrastruktur
Infrastrukturen är avgörande för både samhället, människorna och trafiken, den kan hjälpa eller stjälpa miljön och få hela regioner att blomstra eller förtvina. Ett faktum som Arkitekturmuseum tagit fasta på i sin senaste utställning.
Stockholm. Utställningen Banaväg, infrastruktur för en hållbar samhällsutveckling, visas just nu på Arkitekturmuseum i Stockholm. Tanken föddes förra vårvintern då Arkitekturmuseet visade den norska utställningen Detour, om vackra turistvägar, rastplatser och utsiktsplatser. Vägverkets skönhetsråd föreslog då en liknande svensk utställning men Arkitekturmuseet breddade förslaget, de vill försöka se hur infrastrukturen hänger ihop med stadsutvecklingen. Med ändrad inriktning föll det sig naturligt att bjuda in även Banverket och efter en snabb arbetsprocess invigdes den tämligen omfattande utställningen i början av oktober.
- Konceptet var infrastruktur och den hållbara samhällsutvecklingen, säger Karin Åberg Waern, som är intendent på Arkitekturmuseet och en av de tre kuratorer som satt samman utställningen.
De övriga är Hedvig Hedqvist, som är designskribent och medlem i Vägverkets Skönhetsråd och Matilda Stannow som är redaktör för tidskriften Arkitektur.
Sören Brunes står för scenografin och innan man ens nått in i utställningslokalen möts besökaren en av stora vita skärmar fyllda av text. Sammantaget 500 mer betydelsefulla projekt listas här, en del bara på planeringsstadiet, andra i full färd att genomföras. Ett aktualitetsbord rymmer de senaste tidningsutklippen om infrastrukturprojekt i hela landet, ett bord som ständigt fylls på.
Själva utställningen ryms i tre rum. Det första rymmer de stora projekten. Museet har valt att dela in landet i fem regioner. Först ut är Norrland, som får ståta med bland annat Botniabanans 19 mil längs norrlandskusten, Malmbanan allra längst i norr, och den tänkta bron över Sundsvallsfjärden som kanske äntligen blir av efter många år på is.
-Det typiska projektet tar ofta lång tid, det är stort och kostar mycket pengar, konstaterar Karin Åberg Waern.
Infrastrukturen ger förutsättningarna
Region två är Stockholm med omnejd. Här står projekten som spön i backen, bland annat jätteprojektet Citybanan som väntas få effekter för hela landet.
- 1871 blev dubbelspåret klart genom Stockholm, sedan dess har vi fått nöja oss med det. Nu blir det två parallella spår 40 meter under jord, pendeltågen kommer att få egna spår, kapaciteten kommer att öka och belastningen att minska, vi får två nya stationer i Stockholm, en vid Odenplan och en vid Klara och stationen vid Karlberg kommer att försvinna.
Ett annat stockholmsprojekt är omdragningen av E18, och Karin Åberg Waern ser här ett bra exempel på hur samhället och staden kan utvecklas med hjälp av infrastruktur.
- Gamla E18 kommer att bli en lokalgata när E18 dras om och man har redan börjat bygga bostäder i Gamla Ursvik, det är Sundbyberg kommuns största utvecklingsprojekt någonsin, med nya E18 kan Rinkeby integreras på ett bra sätt och det är infrastrukturen som ger förutsättningarna. Man ska också överdäcka E18 på två ställen och det ökar tillgängligheten till Järvafältet och barriäreffekterna, när en väg skär av i stället för att förena, blir inte heller så våldsamma. Det är som man säger: gatan är äldre än husen.
Region fyra är Västsverige, som bidrar med många projekt men också noggrant utformade detaljer.
- I västra Sverige har man jobbat mycket med till exempel färgsättning och ljusföring i tunnlar, till exempel genom att göra tunneltaket blått när man befinner sig under vattnet, allt för att kunna orientera sig bättre, säger Karin Åberg Waern.
Hon tillägger att det kräver goda kunskaper att placera vägar, järnvägar och broar på rätt ställe.
- Infrastrukturen ska vila i landskapet, inte på landskapet, det är en förutsättning.
Möjlighet
Region fyra är Skåne-Öresund. Här tittar man bland annat på hur Citytunneln kommer att förändra stadsbilden när tre nya stationer byggs och Malmö Station förvandlas från en säckstation till en genomfartsstation.
- Det blir en stor omvälvning i Helsingborg, de har visioner om nya stadsdelar och en fast förbindelse är en stor del i detta, säger Karin Åberg Waern.
Om Helsingborg och Helsingör en dag förbinds bildas en ringlinje runt sundet, och vägen till kontinenten blir ännu kortare, något som får effekter för hela regionen, kanske för hela landet.
- Det har redan fattats beslut om en förbindelse mellan Lolland och Fehmarn, då kommer snabbtågen att gå till Köpenhamn. Om de ska gå vidare till Sverige är frågan om höghastighetsbanan ska dras via Helsingborg eller Malmö, vi har därför tagit med Europabanan på våra kartor som en möjlighet, säger Karin Åberg Waern.
I rum nummer två -Torget- står den goda gestaltningen i fokus. Hur kan infrastrukturen utformas, för människans väl och till samhällets nytta?
- Vi försöker beskriva de svåra frågorna, lyfter fram historiska goda exempel och visar på några framtidspunkter, till exempel höghastighetståg, säger Karin Åberg Waern.
Slussen lyfts fram som ett exempel på en funktionell lösning som tjänat ut.
- Klöverbladslösningen innebar en revolution för sin tid, men nu måste något göras, säger Karin Åberg Waern.
En videosekvens av hur Gustav V invigde Tage William Olssons version av Slussen 1935 ackompanjeras därför av skisser av hur den nya Slussen är- eller kanske var- tänkt att se ut.
- Det är känsligt vad vi visar, just nu är det Fosters förslag men vi vet ju att det inte kommer att bli så, det diskuteras andra trafiklösningar för Slussen och vi får se vad som händer, säger Karin Åberg Waern.
Oerhörd betydelse
Det tredje och sista rummet utgörs av en tunnel, byggd av autentiska byggställningar, om än något tillböjda för att åstadkomma en tunnelform.
“Underjorden” är ett av ledorden, och arbetsbilder och videosekvenser från bland annat Citytunneln och utsmyckningar från tunnlar i Stockholm pryder därför väggarna och en modell av en tunnelborrningsmaskin snurrar ljudlöst i sin monter. I tunnelns sista del ligger fokus på miljölösningar och hur infrastruktur faktiskt kan tillföra värde, till exempel genom att låta slå vägslänterna och därmed ge en fristad åt en del av de växter och djur som förlorat sitt hem när att betesmarker och ängar växer igen.
Karin Åberg Waern konstaterar att infrastrukturen ofta ger ramen för vad som blir möjligt att bygga och göra på en viss plats.
- Infrastrukturen har en oerhört stor betydelse, rent fysiskt och i ett samhällsperspektiv, den ger möjligheterna för regioner, samhällen och städer att verka och både bo, arbeta och få ut sina produkter, säger Karin Åberg Waern.
Arkitekturmuseum har aldrig tidigare haft infrastrukturen i sig i ett sådant fokus.
- Vi har haft utställningar om enstaka projekt, till exempel Öresundsbron, men aldrig tidigare tagit ett sånt här helhetsgrepp. Det är komplicerade frågor och vi kommer säkerligen att återkomma till ämnet.
Utställningen pågår till den 6 januari 2010.