Hudiksvall. Huddig i Hudiksvall har bantats med nästan halva personalstyrkan. Som mest har det varit 140 anställda men i dag återstår bara drygt 80. – Vi känner att konjunkturen planat ut. Jämfört med samma tid förra året säljer vi nu fler maskiner, säger Lars Norin, vd. Det går att räkna en anställd per tillverkad grävlastare för 80 planeras att tillverkas i år. Trots tuffa tider sparade inte företaget på krutet när 50-årsjubileet skulle firas tillsammans med kunder, leverantörer och press. Guidad fabriksvisning stod på agendan. Från verkstaden där nyligen en toppmodern bearbetningsmaskin installerats, rullade grävlastare nummer 3 000 ut. – Den femaxliga bearbetningsmaskinen är vår största investering någonsin och har kostat 13 miljoner kronor att ta i drift, säger Lars Norin, vd. Hytterna tillverkas i Danmark och kommer färdiga att monteras på. Dagens Huddigmaskiner har utvecklats från grundmodellen som lanserades 1982. Originalkomponenten som är kvar sedan 1982 är klamrarna från rören. Konceptet fylls på med nya uppdateringar hela tiden. I verkstaden tar det 22 timmar att svetsa klart en bakram till en Huddig. Två bakramar byggs och svetsas ihop under en vecka. Till två ramar behövs 20 kilo svetstråd. – Vi svetsar bara manuellt. En robot är inte aktuellt att investera i för närvarande, säger Urban Pettersson, verkstadsarbetare. Slagg från rörtråden kan vara ett problem. På stationen som svetsar en framram, finns också en Urban fast med efternamnet Jonsson. – Renhet i tankarna är a och o när en Huddig ska tillverkas. Renheten är viktig. Skiten man ser är inte lika farlig som den man inte ser då den kryper in i spaltutrymmena, säger han. För att säkerställa att tankarna är rena kör man en 70-gradig tvättvätska med en ultraljudstvätt och använder korrosionsolja i tankarna. Maskinavdelningen består av sex personer som roterar mellan olika arbetsuppgifter. Här bearbetas allt från svets och plåt. Detaljerna till grävlastarna bearbetas numera i en toppmodern femaxlig bearbetningsmaskin, en DMC 160 U duoblock. Bengt-Ove Fast sköter reglagen till maskinen. – Den femaxlade utför större operationer och kommer att ersätta två andra bearbetningsmaskiner. Sista stationen i tillverkningen är slutkontroll där hela maskinen får en genomgång och kontrolleras utifrån en checklista. – Vi tar stickprov på slangar samt kollar tryck och flöden, säger Kjell Johansson, kontrollör. Alla inställda värden för maskinerna sparas och kan kontrolleras mot de tillverkade maskinerna. – Vi kan fixa mindre fel men är det något större problem skickas maskinen tillbaka till monteringen, säger Kjell Johansson. I företagets verkstad tillverkas även liftar. Många köpare av grävlastarna vill ha lift. Liftarna byggs i fabriken i Hudiksvall och det tar tre dagar att bygga en komplett lift inklusive korg. Senaste liften är den minsta 1420, som kan väljas som tillval till 1060 och 1260. Med tre hydrauliska utskjut och två man i personkorgen når liften en arbetshöjd på 14,2 meter. Dagens eurokurs gör att materialet till produktionen blir dyrare. – Hälften av materialet till grävlastarna köps från utlandet, däribland många komponenter från Tyskland. Vi måste hela tiden arbeta med kostnaderna, säger Lars Norin. Lagerhanteringen fick en rejäl skjuts framåt när ett paternosterverk och en automathiss installerades. Med hissautomat behöver bara en femtedel av den tidigare lagerytan användas. Ett hyllplan i paternosterverket kan lasta 500 kilo. Huddig har i dag tre hissautomater och de har totalt drygt 150 hyllplan som hyser runt 6 000 artiklar. En hel del i lager blir det eftersom 15-20 artiklar byts ut för varje ny modell. Sammantaget runt 10 000 artiklar beräknas vara i omlopp sedan början av 70-talet. Om man trots allt inte finner den saknade komponenten på lagret så kan det finnas möjligheter ändå. – Huddig har ritningar på all egen tillverkning sedan begynnelsen, säger Pelle Lusth, lageransvarig. Larvburna maskiner tar större marknadsandelar i dag. Lagom till Maskinexpo i år lanserades konceptmaskinen Muddy Mary, en 1260B grävlastare försedd med triangelformade band. Banddriften minskar marktrycket markant vilket gör det möjligt att köra på mark med dålig bärighet. Enligt tillverk- aren har en 15 ton tung maskin med band samma marktryck som en maskin med däckdimension 520 som väger 3,7 ton. – Under de fälttester som hittills gjorts har konceptmaskinen lovordats för sina terrängegenskaper – Muddy Mary tar sig fram där andra går bet, säger Lars Norin. Pär Eriksson är marknadschef. – Vi har märkt att maskinentreprenörer som arbetar med projekt som kräver den mångsidighet en grävlastare ger och samtidigt ska köra på ett underlag med dålig bärighet ofta har två maskiner, en grävlastare och en bandburen. Att skifta från hjulburet till bandburet är något man nästan gör i en handvändning – det tar cirka en arbetsdag. – Tanken är att en vanlig Huddig skall kompletteras med en Huddig som har bandsystem för att på så sätt maximera användbarheten, säger Pär Eriksson. Linjemontage är ett stort användningsområde för en Huddig grävlastare. Andra stora områden är kommuner och järnväg. Med telematikens hjälp kan man snabbt felsöka maskinen genom att koppla upp sig via GSM-nätet direkt till maskinens centraldator. – Våra auktoriserade servicelämnare kan koppla upp sig och hjälpa till med felsökning av maskinen. Vi kan till exempel se om en fotpedal ligger på och då kan föraren själv åtgärda detta. En annan fördel med telematik är att det går snabbt att uppdatera programvaran i maskinen, säger Gunnar Bodell på service- och eftermarknad. – Hjälpen är ovärderlig, i synnerhet för våra kunder i utlandet, säger Gunnar Bodell. 20-25 procent av produktionen exporteras. Huddig kan liksom andra tillverkare av entreprenadmaskiner konstatera att dagens låga försäljning av entreprenadmaskiner inte har med maskinentreprenörernas arbetssituation att göra. – Våra kunder har jobb men de väntar med investeringarna, säger Lars Norin.