Den första april 2010 går Banverket och Vägverket upp i det nya Trafikverket en jättemyndighet som blir en gigantisk beställare med många miljarder att lägga på projekt varje år och huvudrollsinnehavare på en marknad som hånas för sin låga produktivitet. På Leverantörsdagen, som arrangerades av Banverket och Vägverket i början av november, konstaterade Banverket och Vägverket att det gäller att vara både handlingskraftig och klyftig när man har så stor makt. – Är man stor beställare måste man vara smart. Det sista vi ska bli är lata och feta, om vi effektiviserar två procent innebär det en halv miljard kronor mer per år, pengar som kan gå till en bättre miljö och högre säkerhet, dubblar vi det blir det miljardmöjligheter, förklarar Lotta Brändström, divisionschef på Banverket. – Vi kommer inte att vara passiva och marknadsutnyttjande, vi ska ta en ledande marknadsutvecklande roll, säger Stefan Engdahl, verksamhetsområdeschef på Vägverket . På Leverantörsdagen presenterade de två myndigheterna fyra gemensamma satsningar för framtiden: affärsformer, industriellt tänkande, energieffektivitet och projektstyrning. – Det finns inga universella entreprenadformer, därför är det viktigt för oss att ha alla i vår verktygslåda, då kan vi använda rätt verktyg till rätt projekt, och också använda dem strategiskt till exempel vid stora totalentreprenader så att vi kan locka till oss utländska entreprenörer. Vi vill ha det breda spannet så att vi kan öka dynamiken och öka förmågan att få fram nya tekniska lösningar, vi ska agera medvetnare och proffsigare i valet av entreprenadform, säger Stefan Engdahl. Affärsformen är kanske ännu viktigare när man ska handla upp konsultuppdrag. – Den största delen av kostnaden låses fast redan i projekteringen men vad har vi för incitament till smarta lösningar i projekteringsstadiet? Vi köper ofta projektering på timme och det leder till att man i varje kravspecifikation ofta väljer den säkraste lösningen. Vi måste försöka tänka "utanför boxen", säger Stefan Engdahl. Banverket och Vägverket ska också försöka anamma ett mer industriellt tänkande, inte minst vad gäller de tekniska specifikationerna. – De tekniska kraven sätter otroliga boxar runt handlingsutrymmet i projektet. När vi väljer tekniska lösningar har vi historiskt sett varit mycket teknokratiska, där måste vi få in ett mer affärsmässigt tänkande, säger Stefan Engdahl. Om två tekniska krav har konkurrerat har man alltid valt det som är tekniskt mest säkert, oavsett vilka andra konsekvenser det får för produktionen eller livscykelkostnaden. Perspektiven kring detta måste vidgas, anser Stefan Engdahl. – I dag har vi till exempel våra tekniska specialister ute i projekten för att stötta, där får de återkoppling och ser hur deras arbete påverkar. Han tror att effektiviseringspotentialen är mycket stor om man tittar närmare på de tekniska kraven. – Genom att förändra produktionen spar man in de stora pengarna, till exempel genom att använda smarta konstruktioner i broar, att stabilisera terrasser eller att använda styva slit- och bärlager. Processerna bör också utvecklas anser Banverket och Vägverket. – Paketeringen gör stor skillnad, vi måste också ge entreprenörerna möjlighet att hitta smarta lösningar. Vi måste hitta repeterbarhet, vi har varit styckeupphandlare i mångt och mycket, det vill vi förbättra, säger Lotta Brändström. Både produkter, system och processer kan standardiseras, tror Lotta Brändström och Stefan Engdagl. – Potentialen är enorm, anläggningsbranschen har inte varit särskilt duktig på det, säger Lotta Brändström. Det finns mycket att göra även när det gäller energieffektivitet tror Banverket och Vägverket. – Anläggningsprojekt handlar i mångt och mycket om massförflyttningar det är en utmaning i stora projekt att hitta massbalans, man kan till exempel ha en masskoordinator som optimerar flödet, det går också att välja rätt linjedragning redan på planeringsstadiet. Vi måste också bli mycket bättre på att se energieffektiviteten när vi utvärderar anbuden, det handlar också om att välja rätt material och vi ska utvärdera olika tekniska lösningar även ur energieffektiv synpunkt, säger Stefan Engdahl. Projektstyrning har inte varit en av verkens styrkor, men Lotta Brändström utlovar andra bullar 2010. – Vi ska använda kalkyler och planera på ett strukturerat sätt så att vi kan följa upp och styra projekten bättre. Erfarenhetsåterföring är också ett viktigt instrument i kampen för att hålla kostnaderna nere. – Vår strategi är att ha egen kompetens på nyckelpositioner, det gäller både byggledning, projektledning etcetera. Det har varit tunt historiskt men nu har vi rekryterat otroligt duktiga personer och vi kommer att fortsätta utveckla kompetensen, alla tjänar på om vi är kompetenta beställare, säger Lotta Brändström.